Med bara en dryg månad kvar till det beslutade startdatumet har regeringen föreslagit att införandet av den nationella läkemedelslistan senareläggs till 1 maj 2021. Förslaget kom efter en begäran från Sveriges kommuner och regioner, SKR. Organisationen menar att covid-19-pandemin gör det omöjligt för vården att medverka i ”ett stort nationellt utvecklings- och införandeprojekt som nationella läkemedelslistan”.
– Apoteken är förberedda för det planerade införandet 1 juni i år och har gjort tekniska investeringar och utbildningssatsningar för att bli klara i tid. Men vi förstår att pandemin ställer allt på ända i vården och accepterar den senareläggning som regeringen föreslår, säger Johan Wallér, vd, Sveriges apoteksförening.
Blandade reaktioner
På samma linje går även E-hälsomyndigheten, som sedan ett par år driver utvecklingen av nationella läkemedelslistan. Myndigheten skriver i ett yttrande att den delar regeringens uppfattning om fördelarna med en senareläggning. E-hälsomyndigheten ser till och med en fördel med att få mer tid på sig. Detta eftersom det skulle ge förbättrade förutsättningar för en djupare samverkan med SKR.
Regeringen presenterade sitt förslag om senareläggning för berörda myndigheter vid ett videomöte 16 april. I detta möte deltog också Läkemedelsverket, som redan har anpassat flera av sina föreskrifter till den kommande lagen om nationella läkemedelslistan. Läkemedelsverket har dock inte lämnat något skriftligt yttrande över regeringens nya förslag.
– Vi inväntar regeringens beslut. Efter det kommer vi att ta ställning till vilka förändringar vi eventuellt behöver göra i våra föreskrifter, säger Annika Babra, chef för Läkemedelsverkets enhet för apotek och receptfri handel.
Men SKR vill att regeringen ska gå längre och för tillfället helst inte sätta något nytt startdatum alls. I ett yttrande skriver SKR att regeringen ”bör pausa införandet av lagen och ta tillfället i akt att genomföra en snabb utvärdering av hur lagstiftningen skulle behöva utformas för att bli mer ändamålsenlig såväl för enskilda som för vårdens medarbetare.”
Efterlyser snabbt besked
SKR menar att reglerna för spärrar och samtycken i lagen om nationella läkemedelslistan behöver harmoniseras med patientdatalagen. En översyn av detta anser SKR att en redan sittande utredning om personuppgiftshantering bör få ett tilläggsuppdrag att göra.
Om regeringen inte vill pausa nationella läkemedelslistan så bör startdatumet åtminstone flyttas fram mer än ett år, skriver SKR vidare.
Att pausa helt eller skjuta upp den nya lagen längre än regeringen föreslagit är dock något som Johan Wallér på Sveriges apoteksförening ställer sig mer frågande till.
– Jag kan inte se att det finns något mer som behöver utredas. Ju mer starten försenas desto längre dröjer det innan vi får alla de fördelar som nationella läkemedelslistan skulle medföra, säger han.
– Men just nu är det allra viktigaste för apotekens del att få ett mycket snabbt besked. Tills något annat beslutas måste vi i vårt arbete fortsätta att utgå från att lagen ska börja gälla om en dryg månad.
Enligt socialminister Lena Hallengrens pressekreterare Elin Aarflot, är ett regeringsbeslut i frågan nära förestående. Hon kunde på tisdagsförmiddagen dock inte precisera när beslutet kommer.
Nationella läkemedelslistan omdebatterad
Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat ska nationella läkemedelslistan bli en rikstäckande informationskälla om varje patients förskrivna och uthämtade läkemedel. Meningen är att vård, omsorg, apotek och patienter i hela landet ska ha tillgång till samma information om en persons läkemedel, oavsett var de har förskrivits.
Förhoppningarna är att detta ska öka patientsäkerheten. Det ska mockså förbättra patienternas delaktighet, ge effektivare arbetsprocesser, förbättra uppföljningen av personers läkemedelsbehandling och minska risken för missbruk och manipulation.
Tekniskt handlar det om ett nytt personregister som ersätter dagens receptregister samt läkemedelsförteckningen. Den 1 juni i år ska E-hälsomyndigheten vara klar med den tekniska lösningen och vård och apotek ska kunna börja ansluta sig. Sedan har de två år på sig att bli klara med anslutningen.
Men redan långt före coronakrisen signalerade många av landets regioner att de inte skulle hinna anpassa sina it-system till dess. Tretton regioner håller för närvarande på med it-upphandlingar och införande av nya journalsystem, processer som anses försvåra anslutningen till nationella läkemedelslistan.