Sverige använder inte NAT-test, en förkortning av nucleic acid testing, vid screening av blodgivare. Istället använder man andra säkerhetsprover, så kallade sållningstester, som serologiska antikroppstester mot exempelvis hiv och hepatit.
Det här gör Sverige till det enda landet i hela EU som inte använder NAT-test.
Men en rad beslut och utredningar gör att även Sverige snart kommer att bli tvungna att införa NAT-test.
NAT-test detekterar inte alla smittor. Analysmetoden är ett tillägg till dagens serologiska prover.
Däremot är en viktig vinst med NAT-test är att det upptäcker smitta tidigare än de seroligiska testmetoder Sverige använder idag.
Krav på NAT-test från många aktörer
Kraven på hårdare blodsäkerhet kommer från många håll; regeringen, Nato och sannolikt snart även från EU.
– Det kan vara så att andra länder inte vill byta blod med oss eftersom vårt blod inte anses vara tillräckligt säkert. Men jag tror att svensk blod ändå skulle accepteras i nödfall, säger Linda Savolainen, utredare på Socialstyrelsen.
Att Sverige inte använder NAT-test gör att utbyte av blod med andra EU- och Natoländer försvåras, förklarar Linda Savoinen.
En rad omständigheter gör behovet av ökad blodsäkerhet extra tydligt. Förutom pandemin handlar det om Ukrainakriget och andra konflikter i vår omvärld, Sveriges medlemskap i Nato och utredningar som visar på behovet av stärkt blodberedskap.
Ökar den militära beredskapen
Det svenska försvaret samarbetar med andra länder inom blodförsörjning vid krig och katastrofer via NATO Blood Panel.
Redan 2022 konstaterar regeringen att: ”Att Sverige inte har NAT-testning innebär ett problem vid samarbete eftersom blod från Sverige inte lever upp till andra länders krav på smittsäkerhet.”
Nato (North atlantic treaty organisation) vill att Sverige inför NAT-test, berättar Linda Savolainen.
– Vi ska samarbeta kring blod även inom Nato. Vi ska kunna hjälpa varandra inom Nato-länderna, säger Linda Savolainen och fotsätter:
– Det är av militär vikt, vilket ställer högre krav på blodcentralerna. I händelse av kris eller krig behöver det finnas en plan för ökad kapacitet gällande blodtappningar och komponentframställning.
NAT-test viktigt för patientsäkerheten
Nu ska alltså också Sverige ansluta sig till övriga länder som använder NAT-test.
I slutet på juni i år gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att betala ut 27 miljoner för arbete med säkrare screening av blodgivare.
– Högre krav på smittsäkerhet är ett viktigt steg för patientsäkerheten. Kan vi upptäcka smitta tidigare kan vi också förkorta karenstiderna och det kan i sin tur leda till ett större antal blodgivare och fler blodtappningar per år, säger Acko Ankarberg Johansson i ett pressmeddelande.
Socialstyrelsen påbörjar förberedelser för ett stegvist införande av NAT-tester i Sverige i alla regioner. Sveriges kommuner och regioner, SKR, får 6 miljoner kronor för att samordna ett successivt införande i alla regioner.
Region Skåne är först med testet
Region Skåne är pilotregion och är först med den nya analysmetoden. Alla blodgivare i regionen kommer NAT-testas. Region Skåne får 20 miljoner av regeringen för att finansiera pilotprojektet.
Socialstyrelsen i sin tur får använda 1 miljon för sitt arbete. Myndigheten ska slutredovisa uppdraget senast 1 september 2025.
Ny EU-förordning om blod
Dessutom arbetar EU med en ny förordning om blod och blodprodukter. Den träder i kraft 2027. Alla EU-länder ska följa förordningen om blodsäkerhet.
Redan 2022 konstaterar EU att NAT-test är ”state of the art”, den modernaste och bästa analysmetoden för att upptäcka smittor som hiv, HTLV I och HTLV II, hepatit B, hepatit D, Epstein-Barrvirus och cytomegalovirus.
Enligt Socialstyrelsens utredare Linda Savolainen är det troligt att den kommande EU-förordningen även omfattar regler om att alla blodgivare ska genomgå NAT-test.
– Även om de tekniska riktlinjerna i förordningen inte är klara är det sannolikt att det blir så, säger Linda Savoinen.
Ville införa den tidigare
Socialstyrelsen har redan tidigare argumenterat för införandet av NAT-testning av blodgivare.
Men då har regionerna nobbat på grund av de ökade kostnaderna det extra säkerhettestet innebär.
– Vi på Socialstyrelsen ser många fördelar med NAT-test. Att få analysresultat kan gå så snabbt som på en dag, säger hon och fortsätter:
– Antikroppar däremot, tar oftast betydligt längre tid att upptäcka med serologiska prover. Ibland kan det ta ett halvår innan kroppen utvecklar antikroppar. Det är lång tid, konstaterar Linda Savolainen.
Regioner kan ha testutrustning redan
NAT-test är ett PCR-prov, där PCR står för polymerase chain reaction. PCR-test hittar arvsmassa, DNA eller RNA, i smittämnen som orsakar sjukdom. De flesta av oss bekantade oss med PCR-tester för covid-19 under pandemin.
Den stora fördelen med NAT-testning är just att flera smittor kan upptäckas mycket snabbt. Långt före personen hinner utveckla antikroppar eller antigener som de vanliga serologiska proverna kan upptäcka.
Det finns förmodligen redan en del resurser på plats för NAT-testning ute i regionerna, tror Linda Savoinen.
– Vissa regioner köpte PCR-instrument under pandemin för att testa för covid-19, säger hon.
NAT-test upptäcker många olika virus
Forskning visar att NAT-test, bland annat en studie av bloddonationer i Indien som är publicerad i Journal of laboratory physicians, ökar säkerheten hos blodprodukter.
Liknande studier har nyligen publicerats från blodcentraler i Kina samt från Egypten.
Det nya testet kan upptäcka omkring 58 olika bakterier och virus, vad man vet idag. Några av dessa är exempelvis hiv, hepatit C, hepatit B, Parvovirus B19, Denguefeber och West nile-virus.
Minskar risken för smitta
På grund av snabbheten minskar NAT-test risken att smitta överförs i samband med att personer får blod jämfört med dagens serologiska prover.
NAT-testerna upptäcker också virus som West nile-virus och Denguefeber i ett tidigt stadium.
Det är viktigt eftersom dessa virus nu sprider sig geografiskt uppåt i Europa, och också kan drabba oss i Norden, poängterar Linda Savolainen.
NAT-test är en extra säkerhet
För blodgivarna kommer den nya analysmetoden inte att innebära någon skillnad, enligt Linda Savolainen.
– Blodcentralerna kommer att behöva fortsätta att använda vanliga serologiska tester för att upptäcka sjukdomar som exempelvis syfilis.
– NAT-testet är ett tilläggstest. Det betyder bara att man tar bara ett rör blod till, berättar hon.
Kan öka antalet blodgivare
Genom man kombinerar serologiska prover med NAT-test öppnar man upp för utökad individuell riskbedömning. Förhoppningen är att det nya testet även ökar antalet blodgivare, berättar utredare Linda Savolainen.
Dagens rutintester av antikroppar ger nämligen längre karenstider, väntetider, för potentiella blodgivare, än NAT-tester.
En grupp som i högre utsträckning skulle kunna bli blodgivare är män som har sex med män.
Idag är regeln att män som har sex med män måste vänta med att ge blod i sex månader efter det senaste tillfället de hade sex. Det gäller även om mannen lever i ett monogamt förhållande med en annan man.
– Det är jättetokigt när det finns en så bra testmetod, konstaterar Linda Savolainen.
Många blodgivare har karenstid idag
Det är fler än män som har sex med män som har karenstid innan de får bli blodgivare.
Personer som har tatuerat eller piercat sig har exempelvis sex månaders karens. Resenärer som besökt länder där vissa infektionssjukdomar, som West Nile-virus, Denguefeber och malaria förekommer, har fyra till sex månaders karens.
– Det är alltså en stor grupp personer som skulle kunna bli potentiella blodgivare med hjälp av NAT-test, säger Linda Savoinen.
Finns fler metoder för säkrare blod
Idag finns även andra metoder för att minska risken för smittspridning vid överföring av blodkomponenter.
Blodcentralerna använder en rad olika metoder, exempelvis för att rena blodkomponenter som trombocyter och plasma.
Några exempel är olika former av bestrålning, lösningsmedel, att ta bort antikroppar eller tillsättning av speciella molekyler.
Vilka metoder regionerna och blodcentralerna använder kan variera. Det utreder dock inte Socialstyrelsen.
– Jag kan inte uttala mig så mycket om det, för det bestämmer verksamheterna själva. Här är det ingen nationell samordning, utan det handlar om lokala traditioner, avslutar Linda Savoinen.
