Det är ovanligt att gå igenom covid-19 utan att utveckla antikroppar mot det nya coronaviruset. Det är en tydlig slutsats av en uppmärksammad studie från Island. Studien har publicerats i New England journal of medicine. Totalt medverkade över 30 000 personer i studien som belyste flera aspekter av den isländska coronaspridningen.
Antikroppar hos nio av tio
Den del av studien som väckt störst intresse utanför Island belyste den omdiskuterade frågan om förekomsten av antikroppar efter covid-19. Forskarna testade 1 215 personer som hade haft covid-19. Hos samtliga hade covid-19-diagnosen bekräftats med positiv virustest under själva infektionen.
Av dessa personer var det 1 107 som hade antikroppar mot det nya coronaviruset 25 dagar efter diagnosen. Det motsvarar drygt 90 procent av dem med bekräftad covid-19. Halten av antikroppar ökade under de första två månaderna och låg sedan kvar på en stabil i de två månader som återstod av studieperioden.
– Det här är en omfattande och viktig studie som liksom några andra välgjorda studier talar för att de allra flesta som har haft bekräftad covid-19 utvecklar antikroppar mot viruset, säger Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet.
– Efter cirka två månader uppnås den högsta antikroppsnivån och sedan avtar den sakta om man inte exponeras för viruset igen.
Den takt med vilken nivån sedan sjunker är, förklarar Jan Albert, inte specifik för just coronaviruset utan ungefär densamma för alla virus. Och hur länge man har skyddande antikroppsnivåer beror alltså främst på hur många antikroppar man hade från början. Vilket i sin tur hänger ihop med hur sjuk man varit. Personer som haft svårare symtom av covid-19 får oftast ett starkare antikroppssvar, något som även den isländska studien bekräftade.
Kan ha varit annan infektion
Det har talats en hel del om att genomgången covid-19 ofta inte ger antikroppar. Hur ser du på det?
– Den isländska studien talar precis som flera andra för att det fenomenet inte är så utbrett, säger Jan Albert.
Han menar att personer som utifrån enbart symtomen uppfattat sig som covid-19-sjuka och sedan inte får antikroppar i själva verket kan ha haft en annan infektion:
– Även om symtomen tyder på covid-19 så kan det kanske ändå vara en annan infektion som det handlar om. För att vara säker på att man haft covid-19 krävs ett positivt virustest, som i studien.
Ger inte stöd för högre T-cellsimmunitet
Tidigare har forskare vid bland annat Karolinska institutet rapporterat att personer som testat negativt för antikroppar mot det nya coronaviruset, ändå har uppvisat så kallad T-cellsimmunitet mot viruset. Det har fött en hypotes om att coronasmittade med en mycket lindrig infektion inte hinner utveckla antikroppar innan T-cellsförsvaret rycker in. Det skulle i så fall kunna betyda att de är immuna mot covid-19 även om de inte har antikroppar.
Denna hypotes har även lyfts fram i diskussioner om Folkhälsomyndighetens antikroppsmätningar. När Folkhälsomyndigheten rapporterade att sju procent av blodgivarna hade antikroppar mot det nya coronaviruset i mitten av juni, ansåg en del bedömare att den verkliga immuniteten skulle kunna vara högre, tack vare T-cellsimmunitet. Kanske dubbelt så hög, menade vissa.
Men Jan Albert framhåller att resultaten från Island inte ger stöd för den hypotesen utan tvärtom.
– Studien sätter denna diskussion i nytt ljus. Det enda sättet att komma vidare med frågan om mild covid-19-infektion och immunsvar är fortsatt forskning för att bland annat få bättre bild av detta med T-cellsreaktivitet, säger han.
– Under tiden måste vi utgå ifrån att antikroppstesterna speglar situationen ganska väl.
Detta är, menar han, viktig inte minst med tanke på bedömningen av smittläget i landet och det fortsatta arbetet med att förebygga smittspridningen i Sverige.
– Vi kan inte alls vara säkra på att tillräckligt många har haft covid-19 och är immuna för att kunna börja släppa på försiktighetsåtgärderna. Det är viktigt att vi fortsätter att hålla på de rekommendationer som Folkhälsomyndigheten har infört för att begränsa smittspridningen.
