Det var gott om medier på plats när Läkemedelsverket presenterade den första stora svenska uppföljningsstudien av Pandemrix. Myndigheten har gjort en registerstudie tillsammans med Karolinska institutet och sju landsting/vårdregioner. I den har man jämfört 3,3 miljoner vaccinerade med 2,5 miljoner ovaccinerade i Sverige.
Uppföljningen som sträckte sig mellan den 1 oktober 2009 och den 31 december 2011. Totalt fick 126 personer som vaccinerats med GSKs pandemivaccin Pandemrix diagnosen narkolepsi under perioden, vilket kan jämföras med 20 personer som var ovaccinerade. För vaccinerade under 20 år var risken för narkolepsi tredubblad, 2,92. Den ökade risken för den åldersgruppen har sedan tidigare varit känd och bekräftad.
– De som vaccinerades tidigt under perioden hade möjligen en något högre risk, men den risken är inte säkerställd mellan grupperna. Men vi har en trefaldigt säkerställd ökad risk i den vaccinerade gruppen, sade Ingemar Persson, professor och huvudansvarig för studien vid Läkemedelsverket, vid presskonferensen.
Studien kunde även se en ökning av narkolepsi bland ovaccinerade yngre.
– En möjlig förklaring skulle vara medieuppmärksamheten att man upptäcker fler befintliga fall under den här tiden och kommer till diagnos, säger Ingemar Persson.
Riskökningen är något lägre än man sett i Läkemedelsverkets tidigare studier (fyra gånger högre risk), men det kan bero på de ökade antal fallen bland ovaccinerade. Den absoluta risken motsvarar fyra extra fall per 100 000 vaccinerade individer och år (under 20 år gamla). Det motsvarar 136 extra fall i Sverige under perioden.
Även för yngre vuxna, mellan 21-30 år, kunde man se en fördubblad risk för narkolepsi bland vaccinerade. Det fanns en ökad risk för gruppen 31-40 år, men den var inte statistiskt säkerställd. Riskökningen avtog med ålder, och i gruppen över 40 år var den obefintlig.
– Men vi kan inte säga att det finns en exakt ålder vid vilken det inte finns någon ökad risk.
Läkemedelsverket har även studerat en riskökning för ett 50-tal andra neurologiska och immunrelaterade sjukdomar i samband med vaccination. Det har funnits en viss ökning av risken för några sjukdomar, men de är så små att det enligt Ingemar Persson är svårt att dra orsakssamband.
– Men kan inte utesluta förändringar, men i så fall rör det sig om riskförhöjningar som är mycket små.
Det finns flera osäkerhetskällor i registerstudien. Bland annat har man inte haft uppgifter från primärvården, och den lite högre ökade risken i gruppen som vaccinerades tidigt skulle kunna förklaras med att de som vaccinerade tidigt ofta hade andra underliggande sjukdomar även om man justerat för det.
– Men vi har anledning att tro att den korrigeringen lämnade kvar en obalans mellan vaccinerade och ovaccinerade, säger Ingemar Persson.
Under 2013-2014 väntas fler studier, bland annat en epidemiologisk studie som hoppas kunna förklara de geografiska skillnaderna. Även studier kring orsaksfaktorer och mekanismer för uppkomst pågår.
På frågan om det var rätt att vaccinera svarade Ingemar Persson att han tycker att det var rätt beslut, med tanke på vad man visste då.
– Det vi sen fick veta, narkolepsiproblemet, kom som en total överraskning. Ingen hade kunnat förutse det.
