När uppstår ett fullt mänskligt liv? Vid den fullbordade befruktningen, vid födseln eller någon annanstans på vägen?
Det är en viktig utgångspunkt för den etikdebatt kring stamcellsforskning som pågår på kontinenten, men som i Sverige inte varit särskilt intensiv.
Embryots status
Professorn i medicinsk etik och jesuitpatern Erwin Bischofberger, som tills nyligen ingått i Statens medicinsk-etiska råd, tillhör de som argumenterar utifrån att ett embryo är en någon.
Den etiska kärnfrågan, menar han i en artikel i Svenska Dagbladet i början av februari, är embryots status. Människan är en person med en oförytterlig värdighet från befruktningen till organismens död. Sett så tillhör också embryot den mänskliga gemenskapen.
Bischofberger kan sägas företräda den etiska princip som starkt hävdar att människor, även i vardande, inte får användas bara som medel. Och ett embryo är, anser han, just en människa i vardande.
Stamceller från vuxna
En möjlighet att komma förbi det här problemet som Bischofberger och andra kritiker av den embryonala forskningen pekar på är möjligheterna att i forskningen använda sig av stamceller från vuxna människor.
Kritikerna mot forskning på embryon vänder sig mot vad de kallar en pragmatism som säger att en handling ska värderas utifrån sina konsekvenser och inte utifrån, till exempel, vad som i sig är rätt eller fel.
Men i den svenska debatten förfaller de som företräder den hållningen vara ganska få.
Ser till konsekvenserna
? Eftersom vi accepterar abort och eftersom det finns överblivna embryon råder det i Sverige inte någon större oenighet om den delen av stamcellsforskningen, menar Stellan Welin, docent i filosofi och föreståndare för Centrum för forskningsetik vid Göteborgs universitet.
Hans utgångspunkt är vad han kallar konsekvensetiken.
? Eftersom för det första ingen blir skadad, eftersom jag inte ser embryot som en varelse med önskningar, förmåga till lidande och så vidare och forskningen, för det andra, kan användas till potentiellt nyttiga saker tycker jag det ska vara tillåtet.
Stellan Welin liksom andra som anser det vara etiskt försvarbart påpekar också att embryona redan finns. Man räknar med att kanske 100 000 embryon som blivit över från in vitrofertilisering ligger i frysar i Europa. Efter en viss tid kommer de att kastas oavsett om de dessförinnan använts för forskning eller inte.
Framställa embryon
? En fråga som är besvärligare är om det kan anses etiskt försvarbart att också framställa embryon i avsikt att skapa stamceller som det ju handlar om vid så kallad terapeutisk kloning.
? Det anses av många värre än att använda de som så att säga finns och ?blev över?.
? Sådan forskning är biologisk kannibalism, säger Axel Carlberg, dominikanpater och medlem i EU:s bioetiska kommitté.
Stellan Welin tror också att en diskussion till följd av stamcellsforskningen kommer att handla om kommersialiseringen av mänskligt liv.
? Redan idag är det ju förbjudet att bedriva handel med organ. Jag kan tänka mig att vi också får en lag som förhindrar kommersialisering av mänskliga vävnader.