Borde covid-19-testerna bland studenter och personal på campus i Umeå ha haft etiktillstånd? Den frågan utreder för närvarande Överklagandenämnden för etikprövning, Önep.
– Vi måste komma fram till om vi anser att undersökningen ska definieras som forskning eller ej, förklarar Önep:s kanslichef Jörgen Svidén.
Forskning på människa kräver etiktillstånd
I samband med terminsstart fick, som Läkemedelsvärlden rapporterade, anställda och elever vid Umeå universitet möjlighet att testa sig för aktiv covid-19. Testerna gjordes med egenprovtagning. Syftet var att undersöka smittläget i början av terminen när många studenter från olika håll i landet samlades.
Testningen genomfördes av Umeå universitet och Region Västerbotten på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Endast sex av nära 10 000 testade hade en pågående covid-19-infektion.
En anonym anmälare skickade senare ett tidningsurklipp om Umeåtestningen till Överklagandenämnden för etikprövning, som bestämde sig för att undersöka saken. Den pågående undersökningen blir ett pilotfall som ger den nyskapade myndigheten möjlighet att utveckla sin definition av vad som är tillståndskrävande forskning.
– Vi behövet tydligt kunna motivera och förklara, även för oss själva, var gränserna går, säger Jörgen Svidén.
Forskning på människor kräver etikprövningstillstånd. Enligt tidigare praxis finns kriterier för vad forskning är. Det ska finnas en forskningsavsikt, en vetenskaplig frågeställning, vetenskaplig metodik och en avsikt att publicera resultaten. Därtill ska projektet vara knutet till personer med vetenskaplig erfarenhet.
Ansvariga tillbakavisar
Den 20 oktober har Önep sitt nästa möte. Sannolikt fattas då beslutet om Umeåprojektet. Skulle beslutet bli att det handlar om forskning kan det få konsekvenser för flera andra prevalensundersökningar av covid-19 som Folkhälsomyndigheten arbetar med.
Det skulle också innebära att Önep anmäler de ansvariga för Umeåprojektet till åklagare som får utreda om de ska åtalas. Något som nyligen skedde i ett annat ärende som gällde antikroppstestning för covid-19 utförd av forskare i Uppsala.
– Om vi tycker det är forskning och etikprövningstillstånd saknas så är vi skyldiga att göra åtalsanmälan, förklarar Jörgen Svidén.
Projektledare för Umeåundersökningen var Anders F Johansson, lektor vid Umeå universitet och hygienöverläkare i Region Västerbotten. Han säger till tidningen Universitetsläraren att det inte handlade om forskning utan om en prevalensundersökning.
Det fanns visserligen från början planer på att även ha en forskningsdimension. Därför hade de ansvariga också ansökt om etikprövningstillstånd för denna del av projektet hos Etikprövningsmyndigheten. Men tillståndet kom först efter två veckor, precis den dag då undersökningen startade.
På grund av att tillståndet dröjde slopades, enligt Anders F Johansson, forskningsdelen som bland annat skulle ha innefattat blodprovstagning. Kvar blev, menar han, en ren prevalensundersökning. Han är kritisk mot längden på handläggningstiden hos Etikprövningsmyndigheten med tanke på att denna har ett särskilt snabbspår för forskning om covid-19.
