Dagens behandling av amfetaminister är bristfällig. Därför startade Peter Wennberg och Johan Franck, tillsammans med sina kollegor på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Magnus Huss-kliniken på Karolinska Institutet, i slutet av förra året en klinisk fas III-studie för att se om naltrexon kan användas för behandling av amfetaminister. En tidigare pilotstudie visar indikationer på detta. Även djurstudier på råtta och apor visar att naltrexon har viss effekt på amfetaminintag.
Naltrexon, som är en opioidantagonist, används idag tillsammans med psykosocial terapi som behandling av alkoholberoende. I vissa länder, till exempel USA, används substansen även för opiatberoende.
Ingen dokumenterad metod
? När det gäller amfetamin finns det ingen dokumenterad effektiv behandlingsmetod, varken farmakologisk behandling eller psykosocial behandling. Det är där naltrexon kommer in, säger Peter Wennberg, filosofie doktor och forskningsledare på Magnus Huss City-mottagningen.
Han och hans kollegor genomför nu en dubbelblind studie med 80 amfetaminister på Karolinska sjukhuset i Stockholm, varav hälften får placebo och hälften får naltrexon. Under tolv veckor får patienterna dagliga tabletter kombinerat med samtalsterapi en gång i veckan.
Peter Wennberg är intresserad av behandlingseffekten både på kort och på lång sikt för att se om naltrexon skulle kunna få en klinisk betydelse när det gäller amfetaminberoende. Studien beräknas därför ta två år att fullfölja och utvärdera.
Studien är fristående från läkemedelsbolag och finansieras av Hälso- och Sjukvårdsnämnden och Beroendecentrum i Stockholm.
Först i världen
Peter Wennberg hoppas förstås på bra resultat men påpekar samtidigt att det är svårt att förutsäga hur det ska gå.
? Men om vi får fram resultat är det den första dokumenterade behandlingsmetoden på amfetaminberoende i världen, säger han.
Forskargruppen har tidigare utfört en pilotstudie på amfetaminister.
? Där ser vi minskningar i amfetaminkonsumtionen, säger Peter Wennberg.
I den studien tittade de på om patienterna fullföljde behandlingen och hur säkert naltrexon var. Men eftersom effekten av naltrexon inte jämfördes mot placebo kan man av den inte dra några slutsatser om naltrexonets betydelse för amfetaminister. Nu kompletterar man därför med den här betydligt större studien.
Påverkar motoriskt beteende
Det finns också djurstudier som visar att naltrexon har effekt på amfetaminintag. Hos djur påverkar amfetamin det motoriska beteendet, som blir stereotypt. Råttor börjar gå omkring mer och har en ökad nivå av rearing (djuret ställer sig på bakbenen). Apor går också omkring mer och får ökade huvudrörelser. Hos apor påverkar moderata till höga doser av amfetamin socialt beteende och ensambeteendet ökar.
Djurstudier på råtta har visat att naltrexon minskar det ökade motoriska beteendet och rearing som induceras av amfetamin. Naltrexonbehandling av apor minskar gåendet och huvudrörelserna.
Sällan den enda drogen
Enligt Folkhälsoinstitutets undersökning från slutet av 90-talet missbrukar cirka 27 000 personer i Sverige amfetamin. Men av dessa är det en minoritet, 8 000, som endast använder amfetamin. De flesta använder också någon annan drog. Dessa dubbelmissbrukare behandlas oftast bara för detta andra missbruk eftersom det idag inte finns någon effektiv behandling mot amfetaminberoendet.
Björn Axel Johansson, doktorand vid avdelningen för klinisk alkoholforskning vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö, uppmuntrar till forskning om behandling mot amfetaminberoende.
? Det här är ett stort problem i Sverige, säger han.
Björn Axel Johansson menar att det är angeläget att forska inom detta område då det inte finns några bra studier.
? Det finns inga farmaka för de som missbrukar amfetamin och där kan naltrexon vara ett nytt behandlingssätt, säger han.
Ett svenskt fenomen
Även Jörgen Engel, professor i farmakologi och beroendeforskare på avdelningen för farmakologi vid Göteborgs universitet, tycker att forskningen vid Magnus Huss-kliniken är intressant och värdefull. Eftersom behandlingen av amfetaminister är bristfällig tycker Jörgen Engel att det är viktigt att pröva de farmaka som finns till buds och där är naltrexon ett bra exempel.
? Teoretiskt är det dessutom väldigt intressant att se vad naltrexon kan göra för amfetaminmissbrukare, säger han.
Trots ett stort antal amfetaminmissbrukare runt om i världen, varav många i Skandinavien och de flesta i Sverige, finns få studier gjorda på behandling av detta missbruk. I USA har till exempel kokainmissbruket tagit uppmärksamheten ifrån amfetaminmissbruket i forskningssammanhang.
Missbruk av amfetamin är till stor del ett svenskt fenomen. Här har det sedan 60-talet varit ett stort missbrukspreparat, medan det i till exempel USA stått i skuggan av opiater, cannabis och kokain. I övriga Europa har amfetamin inte heller missbrukats på samma sätt som i Sverige. I Danmark gick amfetaminmissbruk tidigare under namnet ?Svenska sjukan?.
Den geografiska begränsningen till fram för allt Sverige kan vara ett skäl till att det finns få studier gjorda på behandling av det här missbruket.
Risk för återfall minskar
Naltrexon ingår i läkemedlet Revia, som i Sverige används tillsammans med psykosocial terapi som behandling av alkoholister. Naltrexon blockerar opioidreceptorerna i hjärnan och förhindrar på så sätt den euforiserande effekten av alkohol. Detta gör att alkoholbegäret reduceras, alkoholmängderna minskar och risken för återfall i flera dagars missbruksperioder minskar. Naltrexon är inte beroendeframkallande och har lätta bieffekter, där gastrointestinala symptom är vanligast, men ska inte ges till patienter med nedsatt leverfunktion. En förutsättning för effekt av naltrexonbehandling är att patienternas motivation behandlas.
En del länder, bland annat USA, använder naltrexon mot opioidberoende. Substansen minskar begäret efter heroin samt heroinintaget. Detta ska leda till att patienten gradvis bryter opoidberoendet.
