Ledande opinionsbildare på läkemedelsområdet hävdar att för varje krona som läggs på läkemedel uppstår en minst lika stor kostnad för felaktig läkemedelsanvändning. Den skulle därmed uppgå till drygt 27 miljarder kronor per år i Sverige.
Bakgrunden till myten är främst en sju år gammal artikel av Johnson och Bootman, som sponsrats av amerikanska apotekarorganisationer och vars syfte var att allokera mer skatte- och försäkringsdollar till apotekssektorn. Mer resurser till pharmaceutical care skulle betala sig genom besparingar på felaktig läkemedelsanvändning.
Författarna lät 15 apotekare uppskatta hur många läkemedelsrelaterade problem (LRP) av varierande svårighetsgrad, som uppstår bland amerikaner, som får läkemedel på recept. Deras svar var att mer än 40 procent skulle få något problem. Som jämförelse kan nämnas att i en nyligen framlagd svensk avhandling registrerades LRP hos 2,5 procent av 39000 patienter. Även om den siffran på grund av bristande utbildning och motivation hos personalen, är i underkant, framstår de amerikanska uppskattningarna som fria fantasier. Inte heller övriga uppskattningar av de femton är trovärdiga.
62 procent av följdkostnaderna för LRP i den amerikanska studien utgjordes av inläggning på sjukhus. Författarna räknade med att 28,2 procent av alla sjukhusinläggningar i USA orsakades av LRP. Andra studier har uppskattat siffran till cirka 5 procent. Studier vid medicinklinikerna vid Umeå och Huddinge universitetssjukhus anger att biverkningar, som följer av många LRP, orsakar eller bidrar till knappt 14 procent av inläggningarna. Om patienter med allvarliga biverkningar i högre utsträckning hamnar på universitetssjukhus och medicinkliniker blir procentsiffran för samtliga sjukhusinläggningar lägre. Vi vet inte.
Även om talet om dubbla läkemedelskostnader är en myt så finns förstås pengar att spara på en bättre läkemedelsanvändning. Det pekar bland annat studier av äldres medicinering och av behandlingar med antibiotika på. Fler bra studier behövs från andra områden. Problem orsakade av patientens egna val, sjukdom respektive ordinerade läkemedel bör då redovisas. Annars riskerar läkemedelskostnaderna att öka genom felaktiga slutsatser och insatser.
Sedan Molières tid finns ett arv, som framställer sjukvården som kontraproduktiv. En sentida pamflett kom 1970 med Ivan Illich bok Den sjuka sjukvården. I Sverige finns politiskt förankrade grupperingar, som hävdar att läkemedelsskadorna ökar och att det ligger en läkemedelsskadad i var tionde sjuksäng. De förespråkar en teriak av utökade statsingripanden och alternativbehandlingar.