Genom att låta läkemedel vars patent har gått ut byta ägare och få nya produktnamn, har företag fått sina läkemedel att klassas om som generika. Bolagen har därmed kunnat kringgå prisregleringen som omfattar originalläkemedlen. Men det ses inte med blida ögon av myndigheterna.
I fredags meddelade det brittiska konkurrensverket, UK Competition and Markets Authority, CMA, att läkemedelsbolaget Actavis UK misstänks för att bryta mot konkurrenslagstiftningen.
Företaget säljer hydrokortisontabletter, ett livsnödvändigt läkemedel vid binjurebarkinsufficiens, till ett pris som är 12 000 procent högre än tidigare, då det såldes av ett annat bolag. 2008 kostade ett paket 10 mg tabletter 0,7 pund. I mars i år var priset för samma tabletter 88 pund.
Genom att rättigheterna till läkemedlet har sålts vidare till Actavis UK och blivit generika, har den reglerade prissättningen avsiktligt kringgåtts, anser CMA. Myndigheten skriver dock att det ännu inte är fastslaget om konkurrenslagstiftningen har brutits, men att man nu ska undersöka detta noga.
Man konstaterar att den brittiska hälso- och sjukvårdsmyndigheten, NHS, före april 2008 då tabletterna bytte ägare, betalade omkring 522 000 pund årligen för hydrokortisonläkemedlet. Förra året var årskostnaden 70 miljoner pund.
Tillvägagångssättet tycks ha satts i system på flera håll i branschen.
Tidigare denna månad bötfällde CMA storbolaget Pfizer med rekordhöga 84,2 miljoner pund för att ha brutit mot konkurrenslagstiftningen. Pfizer dömdes för att ha missbrukat sin dominans på marknaden genom att ta överpris på ett epilepsiläkemedel, fenytoinnatrium. Priset för ett paket med 84 stycken 100 mg-kapslar gick under oktober månad 2012 upp från knappa tre pund till 67,50 pund – en ökning på 2 600 procent.
Pfizer kringgick lagstiftningen och utnyttjade sin position på marknaden på samma sätt som Actavis UK tycks ha gjort. Storbolaget sålde distributionsrättigheterna av sitt läkemedel till ett annat bolag, Flynn Pharma, som också bötfälls av CMA. Flynn Pharma döpte om läkemedlet, och hävdade att den reglerade prissättningen inte längre gällde, eftersom den reglerade prissättningen inte omfattar generika.
Fenytoinnatrium ingår i behandlingen av patienter med epilepsi, för att förebygga och kontrollera epilepsianfall. Patienter som tar läkemedlet bör vanligtvis inte byta preparat, då effekten kan förändras. Brittiska hälso- och sjukvårdsmyndigheten NHS hade, precis som i situationen med Actavis UK’s hydrokortisontabletter, därför inget annat val än att köpa läkemedlet till de drastiskt höjda priserna.
NHS nota för epilepsiläkemedlet gick från två miljoner pund årligen 2012 till omkring 50 miljoner pund 2013.
Det brittiska konkurrensverket har utöver de rekordhöga böterna även beordrat bolagen Pfizer och Flynn Pharma att sänka sina priser. De har mellan 30 arbetsdagar och 4 månader på sig att sänka priserna, som fortfarande får vara så höga att bolagen kan göra en vinst.
Utredningsledaren Philip Marsden på CMA skräder inte orden i sitt uttalande från myndigheten:
– Företagen har avsiktligt utnyttjat namnbytet för att drastiskt höja priset för ett läkemedel som tusentals patienter är beroende av. Det har kostat skattebetalarna tiotals miljoner pund. Det här är de högsta böterna som CMA har utfärdat och sänder en signal till branschen att vi avser att slå ner på den här typen av beteende, sa Philip Marsden.
Det brittiska konkurrensverket har flera andra pågående utredningar som rör läkemedelsbolag. I februari i år bötfällde verket ett flertal bolag för att ha gjort överenskommelser som bröt mot konkurrenslagstiftningen genom försäljningen av det antidepressiva läkemedlet paroxetin. Böterna landade på en total summa av 45 miljoner pund.
Även i USA pågår jakten på prisfixande läkemedelsbolag. Nyligen lämnades en stämning in i 20 av USA:s delstater mot sex läkemedelsbolag. Företagen som stäms misstänks för att ha gått ihop för att höja priserna av antibiotikumet doxycyklin och diabetesläkemedlet glyburide.
Företagen som nu stäms i USA är amerikanska Mylan, Heritage Pharmaceuticals, Teva Pharmaceutical USA och Citron Pharma. Dessutom är det två bolag utanför USA, indiska Aurobindo Pharma och australiensiska Mayne Pharmaceuticals. Heritage Pharmaceuticals anklagas för att ha varit ”arkitekten” bakom kartellbildningen.
Stämningen är ett resultat av en två år lång utredning som startades vid justitiedepartementet i delstaten Connecticut.
Justitieministern i Connecticut, George Jepsen, kommenterade till Reuters att stämningen endast utgör toppen av ett isberg. Jepsen menar att prisfixning i generikaindustrin är utbredd, och omfattar långt fler läkemedel och långt fler bolag än de som nu ställs vid skranket.
