Inställningen till receptfria läkemedel håller på att förändras i Sverige. Samtidigt som Apotekets monopol på receptfria läkemedel diskuteras allt mer ställer befolkningen krav på ökad tillgänglighet på deras villkor.
? Människor i dag vill ta ett större ansvar för sin egen hälsa, säger Carl-Johan Spak, ordförande i Läkemedelsindustriföreningens egenvårdskommitté.
Många personer inom branschen som Läkemedelsvärlden varit i kontakt med anser att alla aktörer har något att vinna på en ökad användning av och tillgänglighet på receptfria läkemedel.
? Receptfritt är positivt ur patientens och vårdens synvinkel så länge som preparaten är bedömda som acceptabla för egenvård, säger Karin Sandström, utredare på HSO, Handikappförbundens samarbetsorgan.
? Patienterna vinner själva om de kan använda receptfria läkemedel istället för att behöva söka läkare. Men även sjukvården vinner, säger Eva Nilsson Bågenholm, ordförande i Sveriges läkarförbund.
Hon får medhåll från Ellen Hyttsten, direktör på Landstingsförbundet vid avdelningen för Hälso- och sjukvårdspolitik.
? Sjukvårdshuvudmännen vinner då receptfria läkemedel i normalfallet inte belastar läkemedelsförmånen och därmed läkemedelsbudgeten. Man sparar dessutom sjukvårdskostnader eftersom man inte behöver besöka läkare vilket ger ökad tillgänglighet.
Carl-Johan Spak menar att vinsten är bredare än så.
? Alla vinner på en ökad egenvård ? inte bara patienter och sjukvården utan även läkemedelsföretagen.
Mycket mer offensiv strategi
Men alla är inte odelat positiva. Enligt Ola Ohlsson, ordförande i Region Skånes Läkemedelsråd och ordförande i Lok, ordförandekollegiet för landets läkemedelskommittéer, finns även risker med en ökad självmedicinering.
? Risken är överbehandling och att industrin utnyttjar denna möjlighet att sälja läkemedel i mindre förpackningar, som man sedan begär att sjukvården skall förskriva med rabatt.
Trots vissa risker tenderar inställningen hos sjukvården att bli mer accepterande till receptfria läkemedel som en viktig del av hälsovården. Dessutom ökar allmänhetens önskan att påta sig ett större ansvar för sin egen hälsa. Som grädde på moset inser politiker att rätt använd egenvård och receptfria läkemedel kan spara stora pengar inom sjukvården.
Trots det händer litet. Varken myndigheter eller läkemedelsindustrin är drivande i frågan. Den senare för att det ekonomiska incitamentet är litet.
? Sedan 1990 har det inte skett mycket på området. Branschorganisationerna måste bli bättre på att lyfta fram fördelarna med självmedicinering och egenvård. Myndigheterna kan hjälpa till genom att harmonisera regelverken, säger Carl-Johan Spak.
För att få fart på frågan anser Carl-Johan Spak att det vore bra med ett samlat initiativ från myndigheternas och sjukvårdens sida, tillsammans med industrin och Apoteket.
? Vi borde analysera och hitta områden som lämpar sig bra för egenvård. Jag tycker också att vi i Sverige borde titta på hur de brittiska myndigheterna hanterar frågan. De har en mycket mer offensiv strategi, där man nyligen receptbefriat simvastatin.
Från Landstingsförbundets sida är man positivt till en ökad användning av receptfria läkemedel.
? Ja, men inte på bekostnad av patientsäkerheten. Det är viktigt att kunden lätt kan få tillgång till farmacevtisk kompetens och information. Om försäljningen av receptfria läkemedel i framtiden kommer att släppas fri är det viktigt att informationen till kunderna inte försämras, säger Ellen Hyttsten.
1999 överlämnade Landstingsförbundet en lista till Läkemedelsverket med 15 läkemedel som förbundet såg som lämpliga för receptbefrielse. Men inte många av dessa har receptbefriats till i dag.
? För närvarande är det inte aktuellt med någon ny lista, säger Ellen Hyttsten.
Statisk svensk marknad
Enligt en rapport från Apoteket över läkemedelsutvecklingen 2003 är det smärtstillande läkemedel, medel för rökavvänjning samt medel mot nästäppa som dominerar den svenska receptfria läkemedelsförsäljningen.
Totalt sålde Apoteket receptfria läkemedel för 2 174 miljoner kronor under 2003. Det utgör 6,7 procent av Apotekets totala försäljning och är en ökning med 4,4 procent från 2002.
Av smärtstillare innehållande ibuprofen ökar Ibumetin mest (+ 88 procent), på Iprens bekostnad under 2003. Andra receptfria läkemedel som ökat kraftigt under 2003 är Zon gel (ketoprofen) för lokal topikal behandling av led- och muskelsmärtor, samt det nyregistrerade artrosmedlet Artrox (glukosamin), som fram till i oktober 2002 såldes i hälsokost-
affärer.
Men den svenska receptfria marknaden är stabil och ändrar sig litet från år till år, menar Karolina Antonov, läkemedelsanalytiker på Apoteket.
? Under perioden 2000-2003 är det samma grupper som toppat alla år. 2003 utgjorde de tjugo största grupperna 75 procent av totala egenvårdsförsäljningen av humanläkemedel. Den största förändringen sista året har varit för vitaminerna där vissa läkemedel gått från att vara läkemedel till att vara handelsvaror och där försäljningen troligen spritts till andra försäljningskanaler.
Även sett till enskilda preparat är marknaden stabil.
? Det är samma preparat som dominerar, både i pengar och i volymer. 2003 utgjorde de 20 största preparaten 49 procent av totala egenvårdsförsäljningen av humanläkmedel.
Sverige brukar ses som ett restriktivt land vad gäller receptfria läkemedel.
? Det bidrar givetvis till en stabil marknad. Man skulle förvänta sig större förändringar på marknaden i ett land med liberal inställning till receptfrihet, säger Karolina Antonov.
Olika produkter
Det råder dock stora skillnader mellan olika preparat, som både finns tillgängliga som receptbelagt och receptfritt. Sådana exempel är loratadin (Clarityn), som receptbefriades 1992, och omeprazol (Losec), som receptbefriades 1999. Loratadins receptfria försäljning står för drygt 40 procent av den totala, medan omeprazols receptfria försäljning bara utgör knappt sex procent ? sett till andelen förpackningar.
? Det kan bero på att de blev receptfria vid olika tidpunkter samt att receptfriheten kanske inföll vid olika tidpunkter i produkternas livscykel, säger Karolina Antonov.
Vilket det också gjorde. Loratadin hade varit på marknaden tre år när det receptbefriades mot omeprazols elva år.
Hon tror också att företagets önskan att profilera läkemedlet påverkar hur det marknadsförs och därmed säljs.
? Man kan ju också tänka sig att läkarna är mer benägna att fortsätta skriva Losec på recept eftersom det är ett potentiellt livshotande sjukdomstillstånd som man kanske vill följa på ett annat sätt än pollenallergi, säger Karolina Antonov.
Fler receptfria alternativ
Från Apotekets sida spår man att marknaden för receptfria läkemedel blir större de närmaste åren. Det finns ett intresse både från sjukvårdens och från kundernas sida för en ökad användning av receptfria läkemedel.
? Men vår ståndpunkt är att receptfria läkemedel ska säljas där det finns tillgång till farmacevtisk kompetens. Det ser vi som en förutsättning för att fler potenta läkemedel ska kunna överföras till receptfrihet, säger Andreas Rosenlund, pressekreterare på Apoteket.
Enligt honom är också Apoteket positivt till att läkemedel görs tillgängliga som receptfria alternativ.
? Fler potenta egenvårdsläkemedel ökar möjligheten för apoteken att avlasta sjukvården.
Men hur den svenska receptfria marknaden kommer att se ut framöver vet ingen. Snart kommer EG-domstolens utslag som kan förändra förutsättningarna för försäljningen av receptfria läkemedel. En förändring som kan göra industrin mer intresserad.