Efter den oväntade motgången för Alzheimerläkemedlet lekanemab i EU tidigare i år, är Bioarctics vd Gunilla Osswald nu åter fylld av förhoppningar inför de närmaste åren. Hon väntar sig ett europeiskt godkännande under 2025 och tror att den nya terapin kan börja införas i Sverige året därpå.
– Det är fantastiskt att få vara med på den här resan, säger hon till Läkemedelsvärlden.
Så började det
Under året som gått har det varit tätt mellan nyheterna om det ursprungligen svenskutvecklade Alzheimerläkemedlet Leqembi (lekanemab). Efter godkännanden i USA och flera andra länder i världen väntade många med intresse på vad EU:s läkemedelsmyndighet EMA skulle säga.
Väntade gjorde även Gunilla Osswald. I tio år har hon som Bioarctics vd varit med och drivit forskningen och utvecklingen kring lekanemab tillsammans med bolagets partner, japanska Eisai.
I början kallades den lovande substansen bara BAN2401. En monoklonal antikropp som bygger på de banbrytande upptäckter om Alzheimers sjukdom professor Lars Lannfelt gjorde på 1990-talet. Antikroppen är riktad mot onormala former av proteinet beta-amyloid som klumpar ihop sig och så småningom bildar så kallade plack i hjärnan hos Alzheimerpatienter.
Gunilla Osswald kunde inte motstå
År 2003 grundade Lars Lannfelt Bioarctic tillsammans med Pär Gellerfors för att där kunna fortsätta driva utvecklingen av BAN2401 fram till ett färdigt läkemedel. Samarbetet med Eisai startade 2005 och ledde två år senare fram till ett licensavtal där det japanska företaget tog över huvudansvaret för den fortsatta utvecklingen. Samtidigt fortsatte Bioarctic att ha en aktiv roll.
Gunilla Osswald är disputerad apotekare med lång erfarenhet från forskande läkemedelsföretag. När hon kom till Bioarctic hade hon i många år arbetat med Alzheimerportföljen inom Astrazenecas forskning i Södertälje. I samband med att Astrazeneca lade ned den svenska forskningsenheten och flyttade verksamheten till USA behövde 1 200 anställda hitta nya jobb.
För Gunilla Osswald gick erbjudandet från Bioarctic inte att motstå. Här fanns ett litet akademiskt forskningsföretag med ambition att utvecklas till ett riktigt forsknings- och utvecklingsföretag. Och med en pipeline där det fanns flera terapier som verkade ha stor potential, inom sjukdomsområden med stort behov av nya och bättre behandlingar. Inte minst då BAN2401 mot Alzheimers sjukdom, ett område som låg henne nära efter tiden på Astrazeneca.
Då blev hon övertygad
Gunilla Osswald var förstås väl medveten om att sökande efter nya Alzheimerterapier är ett forskningsfält där framgångarna varit få trots tidvis stora insatser. Men hon lät sig inte avskräckas. Hon började på Bioarctic 2013 och blev dess vd året efter.
– Visst är det många Alzheimerprojekt som fått läggas ned genom åren och jag gick in i detta med öppna ögon. Men jag trodde på projektet – att det skulle kunna hjälpa patienter och det är det som driver mig, säger hon.
Helt övertygad om Alzheimerkandidatens förmåga att bli en verkningsfull sjukdomsbehandling blev hon 2018. Då presenterades resultat av en fas II b-studie av 856 patienter med tidig Alzheimers sjukdom. De visade en statistiskt signifikant minskad försämring efter 18 månader hos dem som fick BAN2401 jämfört med dem som fick placebo. Det syntes också ett tydligt dos respons-samband.
– När jag såg de resultaten blev jag rätt så säker på att vi så småningom skulle nå ett regulatoriskt läkemedelsgodkännande.
Minns att hon bara log
Som bekant fick hon rätt. År 2023 fick lekanemab, som antikroppen nu heter, ett så kallat accelererat läkemedelsgodkännande i USA under produktnamnet Leqembi. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA baserade detta på forskningsresultat som visade att lekanemab minskar ansamlingen av plack med betaamyloid i hjärnan vid tidig Alzheimers sjukdom. Myndigheten menade att det var rimligt att anta att plackminskningen även påverkade demenssymtomen i rätt riktning.
Senare samma år fick Leqembi fullt USA-godkännande. Nu grundat på den randomiserade fas III-studien Clarity AD där 1 795 patienter med tidig Alzheimers fick antingen Leqembi eller placebo. För första gången kunde forskare visa en statistiskt signifikant klinisk effekt av en Alzheimerbehandling. Efter 18 månader gick försämringen 27 procent långsammare hos dem som fick läkemedlet.
Gunilla Osswald minns sin reaktion när hon först fick veta resultaten av den studien och såg det statistiska mått som tydde på att resultaten var mycket tillförlitliga.
– Jag skrev p-värdet på väggtavlan och bara log.
Förvånad och besviken
Läkemedlet blev tidigt godkänt även i andra länder, bland andra Japan. Så medan hon väntade på beslutet i EU kunde Bioarctics vd redan se tillbaka på en rad framgångar. I början av 2024 var också tongångarna optimistiska. Emas expertkommitté CHMP hade påbörjat granskningen och Eisai gick ut med att bolaget förväntade sig ett slutligt EU-godkännande under det första halvåret.
Men så kom nyheten om att CHMP:s granskning blivit försenad. Det berodde på en övergripande diskussion om Emas jävsregler som ledde till att myndigheten bytte ut den särskilda expertgrupp som skulle ge underlag för beslutet om lekanemab.
I slutet av juli kom till slut CHMP:s rekommendation att avslå ansökan om att godkänna Leqembi i EU. Det var en motgång som Gunilla Osswald inte hade väntat sig.
– Nej, jag blev förvånad och besviken. Det var en överraskning för mig hur det europeiska systemet fungerar.
Kritisk mot Emas policy
Hon syftar på Emas nya skärpta jävspolicy som hon anser påverkade Ematurerna kring Leqembi. Enligt de regler som gällde tidigare fick experter inte delta i granskning och godkännande av ett visst läkemedel om de hade ekonomiska intressen i det läkemedelsföretag eller i den produkt som ärendet handlade om.
Men de nya reglerna utesluter även andra kategorier av experter från att vara med i besluten. Dels utesluts experter med ekonomiska intressen i andra produkter på det aktuella sjukdomsområdet (i detta fall Alzheimers sjukdom). Och dels portas även specialister som varit prövare i kliniska studier av något läkemedel mot sjukdomen.
– Genom att utesluta alla experter som varit med och gjort kliniska prövningar tar man bort möjligheten att få tillgång till bedömningar från personer som verkligen vet vad de talar om. Nu får man expertgrupper som garanterat inte har denna fördjupade kliniska erfarenheten och kunskapen. Det är bekymmersamt.
CHMP ändrade sig
Gunilla Osswald förordar det amerikanska systemet där experter som lett kliniska prövningar kan ingå i rådgivande kommittéer, men då alltid måste redovisa sina potentiella intressekonflikter öppet. Där livesänds också den rådgivande kommitténs diskussioner så att alla kan följa hur diskussionerna går och vad som ligger bakom slutsatserna.
Efter att Eisai överklagat ändrade CHMP i november sitt beslut. Expertkommittén rekommenderar nu att EU godkänner Leqembi mot tidig Alzheimers sjukdom. Men med undantag för patienter med dubbel uppsättning av genen ApoE4.
Undantaget förändrar, menar CHMP, risk/nytta-balansen så att det blir möjligt att godkänna läkemedlet. Detta eftersom det är patienter med dubbel ApoE4 som har störst risk för den sällsynta men ibland allvarliga biverkningen Aria, svullnad och blödningar i hjärnan.
Gunilla Osswald på godkännande 2025
Lite tidigare hade Storbritannien gått samma väg, med godkännande men för en smalare patientgrupp utan dubbla riskgener.
– Det var bra gjort av Storbritannien att lyckas hitta ett sätt som gör det möjligt att börja använda läkemedlet och sedan lära sig mer och mer, säger Gunilla Osswald.
Hon är också glad över omsvängningen hos CHMP och Ema och hoppas att det formella godkännandet från EU-kommissionen ska komma inom kort. Bioarctic, som idag har 120 anställda i Stockholm, har redan så smått börjat förbereda sig för den nordiska lanseringen av Leqembi tillsammans med Eisai.
– Att efter 40 års arbete med forskning om Alzheimerterapier få vara med och ta ett sjukdomsmodifierande läkemedel till patienter – det är stort för mig.
Vill ha ansvarsfull lansering
Samtidigt är hon medveten om att godkännandet inte är den enda pusselbiten som behöver falla på plats. Vården behöver få resurser och rutiner för att identifiera de patienter med tidig Alzheimer som kan erbjudas behandlingen. Och för att följa dem noga, särskilt det första året, för att med magnetresonanskameraundersökningar kunna upptäcka eventuella biverkningar i hjärnan.
Och samhället måste även hitta sätt att hantera behandlingskostnaderna. Vid lanseringen i USA var det officiella listpriset på Leqembi 26 500 dollar per patient och år vilket nu motsvarar drygt 291 000 kronor. Var det verkliga priset hamnar kommer i Sverige att vara en förhandlingsfråga mellan Eisai och regionerna tillsammans med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.
Men Gunilla Osswald är övertygad om att alla dessa frågor kommer att gå att lösa. Hon räknar med att Leqembi kan börja introduceras i svensk vård 2026. Dock kommer det inte, menar hon, att handla om att behandla upp till 100 000 patienter i Sverige som ibland hävdats i debatten.
– Nej, det är helt orealistiskt. Vi vill bidra till en ansvarsfull lansering där man börjar med patienter på våra minnesmottagningar. Det är också viktigt att ta till vara vårt lands fantastiska möjligheter att följa upp behandlingarna i kliniska register.
Utvecklingen går vidare
Under tiden fortsätter också forskning och utveckling för kunna göra behandling med lekanemab ännu effektivare. I USA har Eisai nyligen ansökt om godkännande av en ny beredning av läkemedlet som går att ta med hjälp av en autoinjektor. På så vis kan det bli möjligt att själv sköta underhållsbehandlingen hemma och slippa åka till sjukhuset för att få infusioner.
– Tillsammans med blodbaserade markörer som förenklar diagnostik och uppföljning kommer denna underhållsbehandling att verkligen öppna upp för patienter att kunna få behandling. Det kommer att rullas ut under de närmaste två åren och jag tror det kommer att göra stor skillnad.
Korsar blod-hjärnbarriären
Vid horisonten skymtar också de möjligheter som Bioarctics nya teknologi för att transportera läkemedel genom blod-hjärnbarriären kan öppna. I dag når till exempel mindre än en procent av en dos lekanemab in i hjärnan på grund av kroppens effektiva skyddsfilter. Men med hjälp av den nya teknologin kan detta förändras drastiskt.
– Vi har data på världsnivå som visar att vi kan få in antikroppen snabbt, brett och djupt i hjärnan, säger Gunilla Osswald.
Även många andra behandlingar mot hjärnans sjukdomar kan i framtiden kanske vässas genom att koppla dem till den nya transportteknologin. Det skulle, förklarar hon, kunna gälla flera av bolagets egna läkemedel och läkemedelskandidater. Inte bara Alzheimerterapier utan även substanser som är under utveckling mot Parkinsons sjukdom och ALS, amyotrofisk lateral skleros.
Nya samarbeten på gång
Bioarctic diskuterar också samarbeten med andra forskande läkemedelsbolag som är intresserade av att kunna använda den nya teknologiplattformen för sina produkter.
– Det är en jättespännande utveckling. Jag brukar säga att vi är på väg mot Bioarctic 2.0.
