– Det är klart svårare att få riskkapital till nya affärsidéer idag än för ett och ett halvt år sedan, säger Lars Gatenbeck, vd för H & B Capital, ett riskkapitalbolag inriktat på biovetenskaperna.
? Pengar finns det gott om, men vi som har dem håller hårdare i dem ? prutar, förhandlar och är mindre riskbenägna.
IT-smitta
Liknande tongångar hörs från hans kollegor. Våren 2001 blev ingen bra såddperiod, trots att året före var rena bioteknikrallyt. Aldrig tidigare har så mycket kapital flödat in i USA:s och Västeuropas biotechbolag: 37 miljarder dollar ? lika mycket som under de föregående sex-sju åren sammanlagt!
I Sverige investerades runt två miljarder kronor i ett hundratal bolag, många av dem nystartade i forskarbyarna vid universiteten.
Den här boomen berodde bland annat på att IT-bubblan hade börja pysa ut. Kapital strömmade över från IT till den andra stora framtidssektorn: Bioteknik och läkemedel.
Men i takt med att IT-krisen fördjupades, smittades allt som stavas teknik, tillväxt och hög risk. Sedan hösten 2000 har många investerare flytt till säkrare aktier, som bygg och fastigheter, eller till räntebärande papper. Och börskurserna för biotech har fallit.
Smällar påverkade alla
Men det är inte bara IT-smittans fel. Många bioteknikbolag har kommit med dåliga nyheter.
? När Active Biotechs ETEC-vaccin inte var framgångsrikt i fas 3 förra våren, så var det en smäll som påverkade alla, liksom Maxims misslyckade registrering av sin produkt mot malignt melanom, säger Lars Gatenbeck, tidigare sjukhusdirektör vid Karolinska sjukhuset.
? Branschen behöver framgångsexempel, en registrerad produkt eller ett nytt avtal.
Att uppblåsta IT-företag kan fördärva investeringsklimatet för livsviktiga läkemedelsprojekt måste vara frustrerande för de forskare som nu får nej av kapitalet. Jan G Smith, ordförande i branschföreningen IML (Innovativa mindre och medelstora läkemedelsföretag)är upprörd:
? Att de aldrig lär sig. Det var samma flockmentalitet som under fastighetsboomen på 80-talet, med helt orealistiska värderingar. Nu drabbar det oss som en bumerang.
De 20 företagen i IML, bland andra Biora, Diabact, Amarin, NeoPharma och Medivir, omsätter mer än en miljard kronor per år. Men många av dem är utvecklingsbolag, långt från sina första vinster.
Få ger vinst
Health Cap, ett av Europas törsta riskkapitalbolag inom bioteknik och läkemedel, har satsat mer än en miljard kronor i 43 bolag. Bara något enstaka går med vinst. Och av de 39 läkemedels- och bioteknikbolagen på Stockholmsbörsen var bara 14 vinstgivande förra året.
Finns det en risk att de här bolagen innehåller lika mycket luft som IT-bolagen?
? Nej, knappast, säger Lars Gatenbeck.
? De fokuserade aktörerna ? vi är inte så många ? har rekryterat mycket dugliga experter med forskningsbakgrund för att hjälpa till med bedömningarna.
BioInvent lyckades med sin börsintroduktion i våras, men MediCarb drog i elfte timmen tillbaka sin introduktion på grund av alltför klent intresse.
Ny struktur i Sverige
I våras syntes dock en viss ljusning i USA och nu hoppas många på en bestående vändning.
? Börskurserna inom biotech har återhämtat sig i USA och en rad strukturaffärer som skapar slagkraftigare bolag har genomförts. Om man till det lägger förra årets fantastiska tillflöde av kapital, ser vi en intressant ny industri som växer fram, säger Björn Odlander, en av Health Caps grundare.
Stora saker händer också i Sverige. Sedan Astra och Pharmacia blivit utländska, byggs nu en ny struktur inom läkemedel och bioteknik: En småskalig, flexibel bransch där de mindre bolagen ibland jobbar för sig själva, ibland på uppdrag av storbolagen, med forskning, kliniska prövningar eller produktion.
? Vi har aldrig haft så många nystartade småföretag i det här området som under de sista två åren, säger Staffan Josephson, vd för Investor Growth Capital.
? De stora läkemedelsbolagen börjar bli som andra företag, de lägger ut mer och mer av sin verksamhet, till exempel forskning.
Jubelrop
Thomas Hedner, professor i klinisk farmakologi vid Göteborgs universitet ser positivt på denna ?outsourcing?:
? Många innovatörer vill inte jobba i stora företag, som upplevs stela och inte så kreativa. Där kan outsourcing skapa nya möjligheter.
Enligt Hedner har synen på företagande ändrats radikalt i universitetsvärlden på bara tio år.
? Från en närmast fientlig stämning har det svängt till rena jubelropen. Farmaceuter och läkare vill precis som andra unga människor arbeta i småföretag och utveckla egna idéer.
Det här bygget kommer att ta tid, kanske 10-20 år.
? Men kunde Schweiz, så bör Sverige klara det. Jag tror inte det har med landets storlek att göra, utan med inställning, kompetens och utbildning, säger Thomas Hedner.
Denna nya struktur hade inte kunnat växa fram utan riskkapitalbranschens kraftiga tillväxt i Sverige under 90-talet. Nu finns hela 130 så kallade venture capital-bolag i landet.
Ändå klagar många över att det är svårt att få de första viktiga pengarna, de så kallade såddfinansieringen, inte bara från privata bolag, utan även från Nutek, Industrifonden, Almi, Innovationscentrum eller Teknikbrostiftelsen.
? I de tidiga faserna är det iskallt. Men när du baxat vagnen uppför backen till toppen och ska börja rulla nerför, då vill många sitta med ? då finns det kapital, säger Jan G Smith.
Han får medhåll i en rapport från Vinnova (Verket för innovationssystem)som i somras föreslog ökad offentlig såddfinansiering inom bioteknik.
Splittrade instanser
Men enligt Svenska Riskkapitalföreningen är Sverige redan bäst i Europa på såddfinansiering, och Björn Odlander på Health Cap tycker att det finns gott om möjligheter:
? Vi investerar mycket brett, både i helt nya företag ? ett tiotal förra året ? och i mer mogna bolag, vi tar kontrollerade risker både i tidiga och senare skeden.
Inte heller Anders Mertel på riskkapitalbolaget Swedestart ser något ?glapp ?eller strukturfel:
? I varenda universitetsstad finns en uppsjö av institutioner och stiftelser som sysslar med såddfinansiering, bortsett från Nutek och Almi. Jag tror tvärtom att där finns för många småaktörer och att det saknas ett helhetsgrepp, säger Anders Mertel.
På den punkten instämmer IML-ordföranden Jan G Smith:
? Samhällets instanser som ska hjälpa nystartade bolag är alldeles för splittrade, det borde tas ett samlat grepp för att koncentrera resurserna.
Han avslöjar också att en europeisk intresseförening för mindre läkemedelsföretag, med ett par hundra medlemsföretag, ska bildas i höst med kontor i Bryssel.
? Vi är en arbetsgrupp med alla de tunga länderna ? Tyskland, Italien, Frankrike, Österrike, Portugal och Belgien. Föreningen ska främja samarbete mellan företag i Europa vad gäller forskning och utveckling, marknadsföring och mycket annat, säger Jan G Smith.
? Det finns en stor entusiasm för detta.