Det är lugnet före stormen, som de sista fem sekunderna innan dirigenten vevar igång symfonikerna eller domaren blåser igång VM-finalen i fotboll. Det ligger en aura av spänd förväntan i luften.
Stora salen i EG-domstolen i Luxemburg är fylld nästan till bristningsgränsen. Dagens ärende lockar många svenskar, samt flera besöksgrupper som vill få en inblick i hur EU:s juridiska processer går till.
Golvet täcks av en ljusgrön matta. Samma färg går igen i stolarna. Väggarna täcks av något ljust träslag och taket av hundratals halogenlampor likt en stjärnhimmel. På ett podium framför publiken, i en svagt böjd halvcirkel, står stora röda läderstolar vända emot publiken.
Som på en given signal öppnas tre dörrar, elva medelålders domare kommer ut och intar sina platser. Tre av dem är kvinnor. På var sin sida om dem sitter generaladvokaten och en sekreterare. Alla har röda caper med vita kragar.
? Normalt är det tre eller fem domare i ett mål. Att det nu är elva domare tyder på att det är ett principiellt vikigt ärende, bland annat för att det gäller ett monopol. Dock säger EU:s lagstiftning att statliga handelsmonopol inte är förbjudna, så länge det inte diskriminerar, säger Eric Ericsson, som är Krister Hanners offentlige försvarare i målet i tingsrätten i Stockholm.
Konsumenterna betalar dyrt
Dagens ärende går tillbaka till den 30 maj 2001 då företaget Bringwell sålde nikotintuggummi i sin butik på Stureplan i centrala Stockholm. Läkemedelsverket polisanmälde dåvarande vd:n Krister Hanner, som nu står åtalad i Stockholms tingsrätt för brott mot läkemedelslagen. Tingsrätten inväntar EG-domstolens utslag innan dom faller i Stockholm.
? Tingsrätten vill ha ett vägledande uttalande från EG-domstolen innan tingsrätten avgör ärendet, säger Eric Ericsson.
Formellt har tingsrätten ställt fem frågor till EG-domstolen. Alla fem rör frågan om Apotekets monopol på detaljhandel med läkemedel strider mot EU:s författning, artiklarna 31, 28 och 43. Antingen svarar domstolen på alla frågor, eller bara en, eller några. Beroende på hur EG-domstolen väljer att svara kan det påverka bara det receptfria monopolet, hela monopolet, eller inget alls.
Rolf Olofsson är Krister Hanners juridiska ombud och inleder med en målande beskrivning hur det på vissa håll i Sverige kan vara flera hundra kilometer till närmaste apotek, som dessutom är stängt under helgen och sommaren. Missar man den enda bussen på fredag får man vänta till på måndag. Syftet är att få de elva domarna att tycka att en liberalisering som tillåter även andra än Apoteket att sälja receptfria läkemedel vore bättre. Krister Hanner, som står åtalad i Sverige, argumenterar via sitt ombud att Apotekets monopol inte leder till bättre folkhälsa när tillgängligheten är låg och utbudet av varor är betydlig mindre än på många andra håll inom unionen.
På klingande gotländska berättar Rolf Olofsson för domarna att det bara är Kuba, Nordkorea och Sverige som inte tillåter andra än anställda av staten att sälja receptfria läkemedel.
? Apoteket håller inte öppet när kunderna vill det, utan när det passar Apoteket. Vi vill inte ha apoteksmonopol eftersom det diskriminerar utländska produkter, eftersom det inte främjar allmänintresset och för att det inte är proportionerligt, hävdade Rolf Olofsson.
Inom EG-rätten är det vanligt att en part försvarar en restriktiv åtgärd genom att anföra hälso- eller säkerhetsskäl. Det räcker dock inte att hänvisa till skydd av folkhälsa. Man måste även visa att det finns ett verkligt folkhälsoproblem och att de åtgärder man vidtagit på ett rimligt och proportionerligt sätt syftar till att lösa problemet.
Rolf Olofsson avslutade sin plädering med att konsumenterna betalar dyrt för enhetliga priser när Apoteket har en marginal på 32 procent på receptfria läkemedel.
Monopolet behandlar alla lika
De juridiska ombuden nere på golvet har svarta caper med vita kragar. Två engelsmän, som biträder Rolf Olofsson och Svensk Dagligvaruhandel, har traditionsenliga vita peruker.
I glasburarna som omger golvet i stora salen sitter simultantolkarna, två i varje bur, med stora vattenflaskor, pärmar och andra handlingar. Vid varje åhörarplats finns en hörlur ? språk och volym ställs in efter önskemål. Den spanska tolken vevar med armarna och gestikulerar kraftigt, precis som om alla tittade på henne. Den tyska vevar också men stirrar ner i sina papper. Den finska tolken lyser med sin frånvaro och den italienska läser en god bok istället.
Anders Kruse, departementsråd vid Utrikesdepartementet, förde svenska statens talan, vars inställning är solklar.
? Monopolet behandlar alla lika och ger alla samma möjligheter. Regeringen anser inte att man ska göra åtskillnad på receptfria och receptbelagda läkemedel, inledde Anders Kruse, och menade att receptfria ska behandlas på samma sätt som receptbelagda läkemedel och bara ska få säljas på apotek.
Statens argumentation bygger på att Apoteket borgar för en rationell nationell läkemedelsförsörjning med enhetliga priser, vilket är viktigt i ett land med stor glesbygd.
Vidare menar han att Apoteket inte diskriminerar någon eftersom man tar in alla läkemedel som är godkända av Läkemedelsverket och den europeiska myndigheten Emea.
Anders Kruse medger att ett visst urval görs på alla apotek efter vad som efterfrågas och förskrivs. Han medger också att allt inte kan exponeras för kunderna på hyllorna eftersom det inte finns plats för allt.
? Alla apotek kan inte tillhandahålla alla produkter, det måste ske ett urval i vad som alltid finns hemma. Men allt tas hem inom 24 timmar om det är godkänt att säljas i Sverige. Monopolet är nödvändigt för en rättvis och kostnadseffektiv läkemedelsförsörjning i Sverige, avslutade Anders Kruse.
Han tyckte inte heller att Rolf Olofsson lyckats visa att monopolet diskriminerar utländska produkter som vill in på den svenska marknaden.
Thomas Svaton, vd på Svensk Dagligvaruhandel, som ekonomiskt stöttar Krister Hanner i målet, var dock inte imponerad av statens och Apotekets argument:
? De är inte juridiskt relevanta i alla delar utan mer affärsmässiga. Jag tror att domstolen är mindre intresserade av det. Statens försvar måste ju fokusera på de relevanta artiklarna om diskriminering och proportionalitet och där jag tror att det kan finnas problem.
Styrs på central nivå
Den svenska tolken har en lugn förmiddag eftersom all plädering sker på svenska. Det blir enbart sporadisk översättning när huvuddomaren flikar in ett tack eller ett varsågod. I övrigt går talarnas argument direkt ut i kanal sju.
EU-kommissionen, genom Lena Ström, ?legal adviser? vid kommissionen, ser gärna en förändring och liberalisering i Sverige. Man menar att det svenska systemet hindrar utländska företag och läkemedel att komma in på den svenska marknaden, även om preparaten är godkända.
Men en sak tyckte hon var märklig:
? Systembolagets monopol syftar till att begränsa tillgången på sina produkter medan Apoteket hävdar att monopolet på läkemedel behövs för att få ut produkterna i hela Sverige.
Hon menade vidare att det är Apoteket som bestämmer vilka produkter som ska köpas från grossisterna och att det är Apoteket som bestämmer vilka produkter som ska exponeras. Vidare är det apotekschefen som bestämmer hur produkterna ska exponeras och vilka produkter som ska finnas ute hos ombuden.
? Det är också så att apoteksombuden väljs ut av Apoteket där de inte konkurrerar med fullskaliga apotek, och bland redan befintliga livsmedelsbutiker och bensinmackar.
I sin slutreplik, efter det att Anders Kruse hävdat att den lokala förskrivningen och efterfrågan styr exponeringen i apotekshyllorna, berättade Lena Ström om den så kallade ?space management?-funktionen inom Apoteket där man på central nivå avgör vad som ska exponeras på hyllorna. Hon menar att det därför blir svårt att hävda att lokal efterfrågan och förskrivning styr exponeringen.
? Här sker urvalet vad som konsumenterna ges tillgång till och det är en begränsning i den fria rörligheten av läkemedelsprodukter.
Krister Hanners ombud var inte sen att hänga på:
? Apoteket styr urvalet, vad som säljs, det begränsar konkurrensen, i Sverige finns fyra paracetamolprodukter, i Holland finns det 32, sa Rolf Olofsson.
Åsikterna går stick i stäv
Den 27 april kommer generaladvokaten med sitt vägledande uttalande. Till dess är det stiltje. Då börjar domarna diskutera målet sinsemellan och förväntas komma med sin dom under hösten. I 80 procent av fallen följer domarna generaladvokatens förslag.
? Men domarna måste vara eniga i sitt beslut, då finns risk för en kompromisslösning, säger Krister Hanner.
När domen kommer skickas den till tingsrätten i Stockholm och parterna kallas till förhandling.
? Domarna överlägger sen sinsemellan och lämnar besked samma dag, säger Eric Ericsson, som tror att domen kan komma någon gång under hösten.
Efter förhandlingen i EG-domstolen gick åsikterna stick i stäv om utgången i målet.
? Det kommer att bli en förändring, säger Lena Ström.
Även Krister Hanners juridiska ombud, Rolf Olofsson, tror på en liberalisering:
? Ja, eftersom monopolet måste vara rättfärdigat ur folkhälsoskäl, och det är det inte.
Svenska statens representant Anders Kruse valde diplomatiskt att inte spekulera i utgången, och Apotekets chefsjurist Dag Johannesson ville inte heller ta ställning.
? Jag har ingen uppfattning, det kan gå precis hur som helst.
Thomas Svaton var positiv efter förhandlingen och tror på en liberalisering som gör det möjligt för handeln att sälja receptfria läkemedel.
? Ja, det står 2-1 till oss. Men det ligger mycket politik i det hela, inte enbart juridik. Då finns alltid risken att det inte blir några sakligt rena juridiska domar.
Krister Hanner, som i dag sysslar med helt andra saker än att sälja receptfria läkemedel i centrala Stockholm, mådde bra efter förhandlingen:
? Det är inte enbart monopol som kan sälja läkemedel. Jag är positiv och tror på en omreglering, säger han på väg ut i ett grådisigt Luxemburg.
