En injektion med monoklonala antikroppar mot covid-19 skyddade ovaccinerade personer som levde tillsammans med en covidsjuk från att själva bli sjuka. Det visar en studie som har publicerats i New England journal of medicine.
Hittills under pandemin har monoklonala antikroppar mot covid-19 främst använts till konstaterat covidsmittade i riskgrupp, för att minska risken att bli allvarligt sjuk. EMA och andra läkemedelsmyndigheter har rekommenderat flera läkemedel med monoklonala antikroppar för behandling av patienter med bekräftad covid-19 som inte behöver syrgas och som har hög risk att få allvarlig sjukdom. Behandlingen ges då som infusion och behöver sättas in tidigt i sjukdomsförloppet för att ha avsedd effekt.
Monoklonala antikroppar mot covid-19 på nytt sätt
Att patienten behöver få antikropparna i form av intravenös infusion innebär praktiska svårigheter eftersom den möjligheten inte finns överallt i vården. I Sverige har användningen av monoklonala antikroppar mot covid-19 bland annat därför till stor del begränsats till personer med kraftigt försämrat immunförsvar.
Forskarna bakom den nu aktuella studien undersökte om denna typ av behandling även kan ges på ett enklare sätt. I studien gav vårdpersonalen antikropparna i form av en vanlig subkutan (=under huden) injektion. Målgruppen var ovaccinerade personer som ingick i ett hushåll där någon av de andra hade konstaterad covid-19.
Personer i samma hushåll löper stor risk att själva smittas och familjen är en av de miljöer där coronasmittan framför allt sprids. Forskarna ville därför ta reda på om en spruta med monoklonala antikroppar kunde minska friska hushållsmedlemmars risk att smittas och bli sjuka.
Ovaccinerade familjemedlemmar fick injektion
Den placebokontrollerade, dubbelblinda fas III-studien genomfördes vid 132 kliniker i olika stater i USA samt i Rumänien och Moldavien. Den drevs av läkemedelsföretaget Regeneron som tillverkar den studerade antikroppskombinationen, av myndigheten National institute of allergy and infectious diseases, NIAID, samt forskningsnätverket The covid-19 prevention network.
De drygt 1500 studiedeltagarna var friska frivilliga från 12 års ålder och uppåt som varken var vaccinerade mot covid-19 eller hade haft infektionen. De bodde tillsammans med någon som inom de senaste fyra dygnen hade fått ett provsvar som bekräftade covid-19-infektion.
Deltagarna randomiserades till en subkutan injektion med antingen en kombination av de monoklonala antikropparna casirivimab och imdevimab eller placebo.
Gav tydlig riskminskning
Av de 753 som fick antikroppscocktailen var det 11 deltagare (1,5 procent) som fick symtomgivande covid-19 under de två första veckorna. Bland de 752 i placebogruppen var motsvarande siffra 59 (7,8 procent).
Under de följande två veckorna insjuknade ytterligare två (0,3 procent) i antikroppsgruppen och 27 (3,6 procent) i placebogruppen.
De som insjuknade i antikroppsgruppen fick vanligtvis mildare sjukdom än de i placebogruppen. Biverkningarna av antikroppsinjektionen var milda, placebogruppen rapporterade fler biverkningar än de som fick aktiv behandling.
Forskarna beräknar att injektionen med antikroppskombinationen i deras studie i genomsnitt minskade risken för symtomgivande covid-19 med omkring 80 procent. De framhåller att studien ger stöd för att en injektion med casirivimab/imdevimab kan användas till personer som akut behöver skydd mot covid-19.
Sådana behandlingar kommer trots vaccinerna att behövas även framöver, menar forskarna. Dels för att tillgången till vacciner och viljan att vaccinera sig varierar starkt i världen och dels för att det är oklart hur vaccinskyddet kommer att påverkas av framväxten av nya virusvarianter.
