Det var på 50-talet som läkemedlet Neurosedyn (talidomid) skrevs ut som lugnande medel och mot illamående till gravida. När det visade sig att mammor som tagit medlet födde barn med missbildningar förbjöds det i de flesta länder. Många av barnen som föddes utvecklade inte armar och ben som de skulle och medlet ledde även till skador på ögon, öron och inre organ.
Men eftersom talidomid har visat sig ha effekt mot andra sjukdomar, det är till exempel godkänt för behandling av multipelt myelom i Sverige, har forskare velat hitta vad i substansen som gör att det påverkat fostret. Nu menar ett forskarlag i Skottland att de lyckats.
I en studie som publicerats i PNAS har de identifierat att talidomid påverkar angiogenesen, bildningen av blodkärl. Eftersom detta sker tidigt under fosterutvecklingen, just vid den tid när de flesta kvinnor fick preparatet, tyder mycket på att det är det som är anledningen.
Neil Vargesson, en av forskarna bakom studien, säger till BBC att det kan bli möjligt att ta fram en variant av talidomid som inte har den här effekten. Han får kritik från representanter från den brittiska organisationen Thalidomide Trust som menar att studien inte tar hänsyn till andra problem, förutom hämmad tillväxt av lemmar, som orsakades av läkemedlet.
