Förhållandet mellan ett läkemedelsföretags forskningskostnader, tillverkningskostnader och läkemedlets pris är ingenting som man tar någon hänsyn till vid prisförhandlingar här i Sverige.
? Nej, företagens interna kostnader bryr vi oss inte om, det är deras ensak, säger Staffan Sjölin chefsapotekare på Riksförsäkringsverket, RFV, som prisförhandlar läkemedel i Sverige. Vi lägger oss inte heller i vilka vinster eller förluster företagen gör. Priset är istället ett resultat av hur läkemedlet värderas på marknaden.
Idag tittar dock RFV på priset i läkemedlets ?hemland? och använder sig av en princip som säger att ett läkemedel inte ska vara dyrare i Sverige än i sitt hemland, men det gjorde man inte 1993 när Taxol prisförhandlades.
? Vi gjorde ingen koll på de amerikanska priserna i det läget, säger Staffan Sjölin. Det berodde främst på att de amerikanska priserna då ofta låg skyhögt över de europeiska så det fanns ingen anledning att jämföra med USA.
Men så var det dock inte när det gällde Taxol. Grossist-priset i USA hade, på grund av en närmast skenande dollarkurs (dollarn låg under sju kronor i december 1992 och över åtta kronor i september 1993), stigit från 33,50 kronor per milligram vid introduktionen i USA i december 1992 till drygt 39 kronor per milligram i september 1993 ? vid den svenska introduktionen. Men utan att kontrollera det amerikanska priset satte RFV droghandelns inköpspris, DIP, (motsvarande grossistpriset i USA, d v s den summa pengar som Bristol-Myers Squibb får) på Taxol i Sverige till 42,40 kronor per milligram. En prisskillnad på drygt tre kronor per milligram, vilket innebar att det svenska priset hamnade drygt nio procent över det redan höga amerikanska priset.
?Det var brådis??
Det högre svenska priset på Taxol beror dock, enligt Staffan Sjölin, på flera saker än bara detta. När Taxol godkändes av Läkemedelsverket i mitten av juni 1993 så drogs automatiskt alla licenser in samtidigt som läkemedlet inte kunde börja säljas utan att ha ett förhandlat pris. Cancerpatienter som tidigare fått Taxol på licens kunde alltså inte få sitt cancerläkemedel så länge RFV inte hade fastställt priset vilket satte press på prisförhandlarna på RFV.
? Plötsligt, mitt i sommaren, kom Bristol-Myers Squibb med sin ansökan om ett pris, säger Staffan Sjölin. Och det var brådis så det var inte så mycket att resonera om utan vi tog det där priset bara.
? Bristol-Myers Squibb hade också ett bra förhandlingsläge i övrigt. Det fanns t ex ingen bra behandling för metastaserande ovarialcancer då. Detta är de olyckliga omständigheterna till varför priset blev som det blev. Man gör tabbar och misstag ibland, säger Staffan Sjölin.
Ett misstag som ökade den svenska läkemedelsnotan förra året med cirka 2,6 miljoner kronor, och som hittills har kostat minst 7,5 miljoner i onödan från 1993 då Taxol godkändes.
Sverige inte ensamt
Men Sverige är inte det enda land som betalar mer än amerikanarna för Taxol. En genomgång av de ? för Apoteksbolaget ? tillgängliga priserna för droghandeln (DIP) på Taxol i Europa visar att samtliga europeiska länder betalar Bristol-Myers Squibb mer än vad amerikanarna gör. Vissa mer än andra, i Finland betalar man t ex cirka 30 procent mer för sin Taxol än man gör i USA, medan det svenska priset alltså ligger drygt nio procent över det amerikanska.
Detta skulle naturligtvis kunna bero på att Taxol faktiskt har fått ett ?rimligt pris? i USA på grund av att de amerikanska skattebetalarna redan har varit med och finansierat framtagandet av Taxol. Å andra sidan finns det som tidigare visats en del underligheter i den amerikanska prisförhandlingen som tyder på att allt inte gått rätt till. Dessutom använde Bristol-Myers Squibb, inför prisförhandlingen i USA, argumentet att man på grund av att man skänker bort en viss del av sitt Taxol, dels till NCI och dels i ett eget hjälpprogram, samt att man har en del rabatter egentligen bara får in 70 procent av det utsatta grossist-priset. Det innebär alltså att Bristol-Myers Squibb på grund av olika åtaganden i USA i snitt nöjer sig med att få drygt 815 kronor per 30 mg injektionsflaska och att det listpris på drygt 1 165 kronor alltså inte är det man ska jämföra med.
Om 815 kronor per injektionsflaska är att betrakta som ett rimligt pris i USA är det rimligt att ifrågasätta om inte Sveriges 1 273 kronor (56 procent över) eller Finlands 1 513 kronor (85 procent över) är att betrakta som orimliga priser. n