Minskning av bensodiazepiner till barn

Att allt fler barn och unga får sömnmedel och lugnande medicin, vilket Läkemedelsvärlden skrivit om tidigare. Ökningen ser dock olika ut beroende på åldersklass.

I åldersgruppen 10-14 år fick 334 barn sömnmedel och lugnande medicin, exklusive melatonin år 2006. Det är 86 färre än år 2015 då 420 barn fick den typen av läkemedel. Mätt som andelen barn i åldersgruppen var det drygt en halv promille som fick sömnmedel år 2006 och knappt en promille 2015. Förändringen motsvarar en ökning med 43 procent.

Behandlingsstrategier och val av läkemedel skiljer sig dock väsentligt åt i olika åldersgrupper.

– I åldersgruppen 10-14 år är man till exempel väldigt försiktig med att ge bensodiazepiner eller bensobesläktade läkemedel, säger Peter Salmi som arbetar med psykiatrifrågor på enheten för epidemiologi på Socialstyrelsen.

Användningen av bensodiazepiner och bensobesläktade läkemedel, som båda är narkotikaklassade, har också minskat i åldersgruppen över tid. År 2006 fick till exempel 78 barn zopiklon jämfört med 38 barn år 2015. Motsvarande siffror för zolpidem var 51 barn år 2006 och 18 barn 2015. Det innebär en minskning med 46 respektive 67 procent beräknat på andelar i åldersgruppen.

I stället har förskrivningen av sömnmedlet propiomazin ökat i åldern 10-14 år, från 183 barn år 2006 till 338 barn år 2015. Det innebär en ökning med 100 procent mätt som andelar i åldersgruppen.

Liksom zopiklon och zolpidem har propiomazin en lugnande effekt och används som sömnmedel vid sömnbesvär. Propiomazin är däremot inte beroendeframkallande som bensodiazepinerna, men kan i ovanliga fall ha extrapyramidala biverkningar som muskelstelhet, ofrivilliga muskelrörelser och skakningar.

– I grunden är det något positivt att förskrivningen av beroendeframkallande läkemedel minskar i den här åldersgruppen, säger Peter Salmi.

Men även om det är få barn i åldersgruppen som får något typ av sömnmedel har det dock skett en ökning över tid. Vad ökningen beror på kan Peter Salmi inte säkert svara på, men i gruppen 10-14 år kopplar han den inte till den allmänna ökningen av psykisk ohälsa hos barn och unga.

– I den här åldersgruppen är det relativt få patienter vi talar om och där skulle man behöva samköra förskrivningen av dessa läkemedel med patientregistret för att se orsaken till ökningen. Utifrån de uppgifter vi får från sjukvården handlar det om behandling av svårt sjuka barn, säger Peter Salmi.

Även bland barn och unga i åldrarna 15-19 år har förskrivningen av bensodiazepiner och bensobesläktade läkemedel minskat till fömån för propiomazin. Dock är både det faktiska antalet och andelen barn som får sömnmedel betydligt större i denna åldersgrupp.

År 2006 fick 4 587 barn och ungdomar sömnmedel och lugnande medicin jämfört med 5 355 barn år 2015. Det innebär att 0,7 procent av barnen i åldersgruppen fick sömnmedel år 2006 jämfört med knappt 1 procent år 2015, vilket motsvarar en ökning med 32 procent.

Till skillnad från den yngre åldersgruppen är dock den ökade förskrivningen av sömnmedel till 15-19-åringar starkt kopplad till trenden med ökad psykisk ohälsa som depression, enligt Peter Salmi. I en rapport från 2013 konstaterade Socialstyrelsen att den psykiska ohälsan hos barn och unga ökar i hela den aktuella ungdomsgruppen.

– Ökningen av sömnmedel är därför i sig inte förvånande. Vi ser att den psykiska ohälsan hos barn och unga ökar i utsatta grupper men också generellt i de här åldersgrupperna, och det är en alarmerande utveckling om den fortsätter, säger Peter Salmi.

Under hösten planerar Socialstyrlesen att göra ett större projekt rörande barn och unga och däribland fortsätta undersöka utvecklingen av psykisk ohälsa i åldersgruppen.