Trots effektiva läkemedel kan födoämnesallergi få förödande konsekvenser. De svåraste reaktionerna orsakas av jordnötter, soja, hasselnötter och mjölk.
Enligt Livsmedelsverket har 83 personer i Sverige drabbats av allvarliga reaktioner sedan 1990. Senaste dödsfallet inträffade 2004. En tioårig pojke hade då ätit chips ovetande om att kryddblandningen innehöll skummjölkspulver.
Innehållsdeklarationer på förpackningar räcker inte alltid. Ibland köps livsmedel över disk, ibland läser inte barn på etiketter och i vissa fall har den drabbade personen inte vetat om hur allergisk han eller hon har varit.
För att olyckorna ska undvikas krävs god information från sjukvårdspersonalen till allergikerna och deras familjer, säger Ulf Bengtsson, docent och överläkare vid allergisektionen på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
– Viktigast av allt är att patienterna alltid har sin adrenalinspruta till hands, tillägger han.
Enligt Ulf Bengtsson finns det studier som visar att unga allergiker sällan har med sig sina adrenalinpennor. Tonåringar kan uppleva det besvärligt att ständigt bära med sig en spruta.
Ingrid Malmheden Yman, på Livsmedelsverket, säger att det framför allt är när barn kommer utanför hemmet och inte är under ständig uppsyn av föräldrarna som de utsätts för de största riskerna.
– Vi får också rapporter om vuxna som drabbas, men de har lärt sig att känna igen symtomen och de bär med sig akutläkemedel i högre omfattning än barn, säger Ingrid Malmheden Yman.
Någon botande behandling mot matallergi finns i nuläget inte. Försök att vaccinera mot födoämnen har fått avbrytas för att de utlöst allvarliga biverkningar, men Ulf Bengtsson tror att det är möjligt att ta fram vaccin mot den här sortens överkänslighet.
– För att vaccinera mot födoämnesallergier skulle man tillämpa samma princip som idag används vid vaccinering mot pollenallergi. Om tio år kanske vi har läkemedel som ökar toleransen, säger han.
I USA har studier visat att terapi med anti-IgE ökar toleransen för allergen hos jordnötsallergiker. I Sverige finns behandling med anti-IgE i form av den monoklonala antikroppen omalizumab som är godkänd mot svår allergisk astma. Omalizumab är dock inget alternativ för matallergiker idag, enligt Ulf Bengtsson. En anledning är den höga kostnaden.
– Men det är inte omöjligt att vi får liknande läkemedel mot födoämnesallergi i framtiden.
- Läkemedel
Mini-tema: Oftast barn som avlider av matallergi
Sedan 1990 har 13 personer i Sverige avlidit till följd av allergiska reaktioner på mat. De drabbade var barn och ungdomar.