Drygt 40 aktörer från akademin och läkemedelsindustrin ingår i det nya europeiska projektet c4c, som står för Connect4Children. Tillsammans ska de under sex år samarbeta för att främja och underlätta utvecklingen av nya och befintliga läkemedel till barn i Europa.
Karolinska institutet är en av de 33 akademiska aktörerna, och Sveriges representant i samarbetet.
– Syftet är att göra det enklare att genomföra kliniska studier på läkemedel för barn i Europa, säger Anders Rane, som är senior professor vid Karolinska institutet och ansvarig för Sveriges medverkan.
Förutom akademiska partners ingår tio läkemedelsföretag i samarbetet. Projektet finansieras av EU-kommissionen och Innovative medicines initiative 2, IMI2, som är de medverkande företagens utvecklingsfond. Totalt bidrar industrin med cirka 730 miljoner kronor medan EU-kommissionen finansierar med cirka 670 miljoner kronor.
– Av världens alla läkemedel räknar man med att mindre än en tredjedel har godkänt användningsområde för barn och det är högst hälften som någonsin studerats eller prövats på barn, säger Anders Rane.
Under åren har det vidtagits en del åtgärder för att stimulera utvecklingen av nya läkemedel för barn, både i USA och i Europa, men det har inte haft tillräckligt god effekt.
– Det har tillkommit en del nya indikationer och en del nya läkemedel, men inte tillräckligt många.
Anders Rane hoppas därför att det nya samarbetet ska leda till fler kliniska läkemedelsprövningar för barn och i slutänden fler läkemedel.
– Förhoppningen är att kliniska prövningar där barn ingår ska bli en naturlig del av verksamheten i sjukvården, precis som för vuxna, säger Anders Rane.
För att åstadkomma det är tanken att det ska finnas en gemensam ingång dit alla aktörer som vill starta en klinisk prövning med barn i Europa ska kunna vända sig med frågor om tillgång till prövare, patienter och så vidare.
I varje land ska det vidare finnas en ”nod” som samlar in information från till exempel regionala forskningsnoder, universitetskliniker eller individuella prövare, och som rapporterar vidare den informationen till den gemensamma ”EU-huben”.
– Från industrins håll har man hittills varit väldigt frustrerad eftersom varje nytt läkemedel man prövar på barn kräver att man själv måste bygga upp en infrastruktur, som sedan läggs ner när prövningen är avslutad. En av målsättningarna med projektet är att undvika detta kostsamma sätt att bedriva klinisk verksamhet, säger Anders Rane.
Exakt vilka läkemedel som ska utvecklas eller hur många är inte uttalat utan det är upp till aktörerna själva att bestämma. Det kan vara helt nya substanser eller gamla läkemedel som testas för nya indikationer, liksom medicintekniska produkter.
– Vilka läkemedel som kommer att prövas och vilka som kommer att utvecklas först vet vi inte utan det är helt upp till de som har initiativet, säger Anders Rane.
Hur kommer svenska barn att märka av den här satsningen?
– I slutänden kommer svenska barn som är sjuka och har tur att tillhöra en grupp som man intresserar sig för vad gäller läkemedelsbehandling förhoppningsvis ha större möjlighet att ingå i kliniska prövningar.
– Min förhoppning är att åtminstone varje universitetssjukhus ska ha beredskap och ha en liten avdelning där man kan pröva läkemedel för barn med relevant medicinsk expertis knuten till sig. Syftet är att detta ska bli etablerade enheter och inte något som är knutet till en enstaka person, säger Anders Rane.
Finansieringen för samarbetsprojektet räcker i sex år och därefter är det tänkt att nätverket ska fungera självständigt.
