Patienter med kronisk migrän som inte haft effekt av eller inte tolererat minst två andra förbyggande behandlingar kan behandlas med någon av CGRP-hämmarna Aimovig (erenumab) eller Ajovy (fremanezumab). Den rekommendationen ger nu NT-rådet, regionernas gemensamma organ för nationellt införande av nya terapier. Det innebär att rådet har lagt till Ajovy till de rekommenderade migränbehandlingarna, med samma kriterier som föregångaren Aimovig.
Som kronisk migrän räknas att personen har huvudvärk minst 15 dagar per månad, varav åtta migrändagar.
CGRP-hämmare svensk upptäckt
Aimovig var, som Läkemedelsvärlden rapporterade, i fjol den första CGRP-hämmaren mot migrän som EU-godkändes. Den aktiva substansen erenumab som blockerar aktiviteten hos en receptor för molekylen CGRP, kalcitoningenrelaterad peptid.
CGRP och dess betydelse för migrän upptäcktes av svenska forskare i mitten av 1980-talet. CGRP frisätts i samband med migränanfall och det går att förebygga anfall genom att blockera nervcellernas receptorer för denna molekyl.
I början av 2019 rekommenderade NT-rådet att Aimovig kunde ges till patienter med kronisk migrän när annat prövats utan framgång. Sedan dröjde det inte länge förrän den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA även godkände Aimovigs efterföljare Ajovy. Och nu har alltså NT-rådet beslutat rekommendera att båda kan förskrivas av neurologer eller andra läkare som är specialiserade på svår migrän.
Båda läkemedlen är monoklonala antikroppar som tas som förebyggande behandling. Patienten ger sig själv injektioner med läkemedlet, vanligen en gång i månaden.
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har beslutat att de ingår i läkemedelsförmånen för den grupp av kroniska migränpatienter som NT-rådets rekommendation omfattar. Enligt TLV och NT-rådet har de två behandlingarna jämförbar effekt.
Noggrann uppföljning krävs
NT-rådet anser att CGRP-hämmarna enbart bör sättas in hos patienter som har så svår migrän att sjukdomen förhindrar arbete eller planerade vardagsaktiviteter helt eller delvis minst fem dagar per månad. Om patienten är över 50 år ska de individuella hjärt-kärlriskerna bedömas och vid behov åtgärdas innan CGRP-hämmare sätts in. Detta eftersom läkemedlen kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom.
Patienterna som får CGRP-hämmare ska registreras och följas upp det så kallade Neuroregistret. NT-rådet rekommenderar också att patienten för migrändagbok för att möjliggöra uppföljning.
Behandlingen ska utvärderas efter tre månader och avslutas om den inte gett tillräcklig effekt. NT-rådet rekommenderar även att det efter ett till ett och ett halvt år görs försök att sätta ut läkemedlet och se om sjukdomen blivit lindrigare eftersom migrän ofta går i cykler.
Enligt NT-rådets bedömning finns det omkring 2000 personer i Sverige som kan vara aktuella förbehandling med något av de två läkemedlen.
