Migrän

Nu kommer allt fler pusselbitar som bidrar till att förklara migränsjukdomens orsaker. Intresset för forskningen har allt mer riktats in på frisättningen av neuropeptiden CGRP, som aktiverar ?migrängeneratorn? i hjärnstammen. Endast ett fåtal nya triptaner är under utveckling ? i stället kommer
läkemedel som hämmar aktiveringen av CGRP.

18 sep 2001, kl 12:09
0

Annons

Migränliknande symtom har rapporterats i litteraturen under mer än 2 000 år och det har funnits många olika teorier om vad sjukdomen orsakas av.

Under de senaste 20 åren har det debatterats intensivt om migrän är en neurogen eller vaskulär sjukdom. Allt mer tyder på att båda aspekterna har betydelse för sjukdomen.
Den som har migrän får återkommande attacker med svår huvudvärk, kräkningar, ljud- och ljuskänslighet. Man räknar med att upp till 24 procent av kvinnorna och 12 procent av männen i västvärlden har migrän. Attackernas längd och svårighetsgrad varierar mycket från individ till individ. Mellan 15 och 30 procent av de som har migrän upplever aurafenomen strax innan migränattacken startar. Då kan de få synbortfall eller störningar i synfältet som sicksackmönster.

Den genetiska forskningen har fokuserat på en sällsynt men klart diagnostiserbar typ av migrän ? familjär hemiplegisk migrän (FHM). Man har hittills hittat två FHM-gener och gendefekterna gör att kalciumkanalerna i hjärnan är för få eller fungerar sämre. Kalciumkanalerna påverkar spridningen av elektriska signaler i hjärnan och under migränattacken blir därför vissa områden i hjärnan mer lättretliga när de utsätts för ljud, ljus eller stress.

Migrängenerator
Undersökningar med PET-kamera tyder på att det kan finnas en ?migrängenerator? i hjärnstammen. Från den kan en våg av nedsatt blodflöde eller kärlsammandragning utlösas, som i sin tur kan aktivera det trigeminovaskulära systemet. Trigeminus eller trillingnerven är den femte hjärnnerven som går till ögonregionen samt till över- och underkäken.

Vågen av försämrat blodflöde börjar i nacken och sprids över hjärnan. Hos den som har migrän utan aura sker spridningen på båda sidor av hjärnan och hos dem med aura på ena sidan av hjärnan. När trigeminusnerven, ansiktets känselnerv, känner att blodkärlen drar ihop sig utlöses en reflex som gör att kärlen utvidgas igen. Hos migräniker blir kärlutvidningen så stor att den smärtar.

Allt mer tyder på att peptiden CGRP (calcitonin generelated peptide) är en viktig biokemisk signal som aktiverar dessa reaktioner (se även artikel på sidan 31). Det sker även en frisättning av serotonin till trigeminuskärnan i hjärnstammen som får en ökad kapacitet att vidarebefordra smärtimpulser till andra centrala mekanismer i hjärnan som är inblandade i upplevelsen av smärta.

Intensiv aktivering av det trigeminovaskulära systemet kan dessutom ge upphov till vasodilation av de intrakraniella kärlen och symtom från ansiktet som rödhet i ögonen, rinnande näsa och nästäppa. Dessa symtom kan ses hos en del migränpatienter och hos alla patienter med clusterhuvudvärk.
Triptanerna innebar ett stort genombrott i behandlingen av migrän (se även artikel på sidan 26) och har visat hur betydelsefull serotonin är i migränattacken. Läkemedlen förmodas verka i huvudsak som vasokonstriktorer via 5HT 1D-receptorn.

Men även om man med triptaner kan stoppa utvidgningen av blodkärlen och smärtimpulserna så kvarstår den förhöjda aktiviteten i hjärnstammen. Det har man kunnat visa med hjälp av PET-teknik. Därför har forskningen allt mer inriktats på att ?stoppa migrängeneratorn? i hjärnstammen.

Kväveoxid kan påverka
Forskning kring kväveoxid, NO, har tagit fart på senare år. Danska forskare har visat att migränpatienter mår bättre av ämnen som bromsar bildandet av NO. Det har varit känt sedan länge att nitroglycerin, som verkar genom att öka bildandet av NO, kan utlösa en migränliknande huvudvärk hos personer som har migrän. På 1940-talet användes den nitroglycerinframkallande huvudvärken för att ställa diagnosen migrän. För att undersöka om migränsmärtorna omvänt kan undvikas genom att behandla med ett ämne som hämmar bildningen av NO har forskarna därför testat substansen L-NMMA. Det är en substans som kan hämma det enzym som bildar NO. De första kliniska testerna visar att substansen kan lindra huvudvärken vid migrän samt också vid spänningshuvudvärk.

Dessutom pågår forskning i tidigare utvecklingsfas på många fler områden (se även artikel på sidan 31). Alla substanser i hjärnan som på ett eller annat sätt påverkar transmission av smärta försöker man interagera med för att se om det lindrar huvudvärken vid migrän eller andra typer av huvudvärk.

Avtar med åldern
Det har varit känt att migrän avtar med stigande ålder, vilket bekräftas i en ny avhandling av Peter Mattsson vid Uppsala universitet. Han har undersökt 700 kvinnor i åldern 40-74 år och har kunnat visa att när åldern ökar med tio år så avtar migränförekomsten med hälften. Även smärtintensiteten i anfallen avtog. Studien fann inga belägg för att användningen av kvinnliga könshormoner skulle ha någon betydelse för att migrän försvann med åldern.

Sambandet mellan migrän och klimakteriet är annars ett område som är lite studerat, det finns inga kontrollerade studier på hur östrogenbehandling under menopaus påverkar migrän. Det har forskats mycket mer på sambandet mellan menstruationscykeln och migrän och där finns det därför mycket mer kunskap .
I en delstudie visade Peter Mattsson också att det kan finns ett samband mellan migrän och köldutlöst huvudvärk. Kvinnor som hade haft minst ett migränanfall under det gångna året hade dubbelt så stor risk att få huvudvärk efter att ha druckit kallt vatten jämfört med kvinnor som aldrig hade haft migrän.

Migrän orsaker
Det är välkänt att många får migrän av rödvin, starka ostar och choklad men det finns mycket annat som kan utlösa migrän.
För kvinnor är migränattackerna ofta starkt knutna till hormoner och menstruationscykeln. Både låga och höga stabila östrogennivåer är bra och man tror att det är de kraftiga svängningarna i östrogenhalten som utlöser eller förvärrar migränattacker.

För lite eller för mycket sömn, oregelbundna måltider och stress påverkar migrän. För den som har migrän är det viktigt med regelbundna och goda vanor. Psykiska påfrestningar som ilska, oro, rädsla eller spänning kan också utlösa ett migränanfall.
En del migräniker påverkas av vädret. En ny studie vid New England Center for Headache visar att så många som hälften av alla migränpatienter påverkades av vädret ur någon aspekt. En del fick migrän av värme, en del av kyla och andra av lufttrycket.
Listan över vad som kan utlösa migrän kan göras mycket längre. Den som kan komma underfund med vad som utlöser migrän och försöka undvika det har kommit en bit på vägen. Men många samband är komplicerade och alla risker kan inte undvikas.