Smärtläkemedel på recept skrivs oftast ut mot långvariga smärttillstånd. I den nya rapporten ”Statistik om läkemedel 2024” lyfter Socialstyrelsen bland annat fram de tydliga socioekonomiska skillnaderna i förskrivningen av sådana preparat.
Särskilt bland kvinnor är det betydligt vanligare att få smärtläkemedel på recept om man bor i ett socioekonomiskt svagt område än om man bor i ett mer välbeställt område.
Smärtläkemedel speglar socioekonomi
När Socialstyrelsen delar in bostadsområden i olika socioekonomiska områdestyper används ett index som utgör medelvärdet av tre olika indikatorer. Dessa tre indikatorer är 1/ hur stor andel av invånarna som enbart har förgymnasial utbildning, hur stor andel som har låg ekonomisk standard samt andelen med ekonomiskt bistånd och/eller långtidsarbetslöshet.
När det gäller smärtläkemedel syns stora skillnader i förskrivningsmönstren mellan områden med hög respektive låg socioekonomisk utsatthet.
I de mycket socioekonomiskt utsatta områdena hämtade 23 procent av befolkningen ut smärtlindrande läkemedel på recept under 2024. I områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar var motsvarande andel 15 procent.
Störst könsskillnad
Det är överlag vanligare bland kvinnor än bland män att hämta ut sådana läkemedel och könsskillnaden är allra störst i socioekonomiskt utsatta områden. Där var det 27 procent av kvinnorna och 20 procent av männen som fick smärtläkemedel på recept.
Statistiken visar också att förskrivningen följer ett tydligt mönster med gradvis lägre förskrivning av smärtläkemedel i områden med ökande socioekonomiska förutsättningar.
