Forskare har undersökt den internationella nyhetsrapporteringen om Alzheimerstudier gjorda på musmodeller. Slutsatsen blev att titeln på studien i den vetenskapliga publikationen påverkar om vanliga nyhetsmedier rapporterar om studien eller ej.
Om författaren låter bli att skriva ”möss”, ”musmodell”, ”djurstudie” eller liknande i studiens titel leder den till fler nyhetsartiklar och större spridning i sociala medier. Dessutom nämner då i många fall inte heller rubrikerna i vanliga nyhetsmedier att det handlar om en djurstudie.
”Ofta överdriver dessa rubriker värdet av forskningsresultaten och kan leda till missuppfattningar hos allmänheten”. Det skriver forskarna bakom undersökningen som har publicerats i Plos biology.
Musstudier om Alzheimers sjukdom
Undersökningen genomfördes av två forskare i Brasilien. En av dem är Fabio Gouveia som forskar om hälso- och forskningskommunikation vid det folkhälsovetenskapliga institutet The Oswaldo Cruz foundation i Rio de Janeiro. Han gjorde undersökningen tillsammans med Marcia Triunfol som är vetenskaplig rådgivare åt den internationella djurskyddsorganisationen Humane society international.
De fokuserade på rapporteringen om musstudier på Alzheimerområdet. Det är ett fält där forskare i decennier med magert resultat har kämpat för att hitta effektiva behandlingar. Över 200 musmodeller har med genetisk modifiering tagits fram för att man ska kunna studera sjukdomsmekanismer, söka måltavlor för behandling och testa läkemedelskandidater.
Men, framhåller Fabio Gouveia och Marcia Triunfol, resultat av djurstudier måste alltid tolkas med försiktighet. Att en behandling fungerar hos genetiskt modifierade möss, betyder till exempel inte automatiskt att den kommer att fungera hos människor. Därför är det, framhåller de, viktigt med en korrekt nyhetsrapportering till allmänheten. En rapportering som redovisar om forskningsresultat kommer från djurstudier.
Fler nyhetsartiklar och tweets utan mustitel
De undersökte 623 vetenskapliga studier om Alzheimers sjukdom gjorda på möss under 2018 och 2019. Studierna var publicerade i vetenskapliga tidskrifter med öppen tillgång (open access).
För 405 av dessa musstudier framgick det av titeln att den var gjord på möss, men för 218 framgick det inte. I nästa steg användes ett webbverktyg som spårade nyhetsartiklar om de olika studierna. De fann då att nyhetsmedier rapporterade mer om sådana studier som inte nämnde möss i sin titel. Dessa resulterade i genomsnitt i 3,9 artiklar per studie, medan studier som hade möss i titeln ledde till 3,0 nyhetsartiklar per studie.
Dessutom fick musstudier med en titel utan möss betydligt mer uppmärksamhet på twitter. I genomsnitt närmare 19 tweets per studie, jämfört med närmare 10.
Efterlyser redaktionella policies
Det var också så att om den vetenskapliga studiens titel uteslöt möss så gjorde ofta även nyhetsrubrikerna det. Medan däremot nyhetsrubriker om studier som hade möss i titeln också oftare skrev ut att det handlade om en djurstudie. Exempel på nyhetsrubriker som inte nämnde möss var ”Vanligt kosttillskott kan vara svaret på kampen mot Alzheimers sjukdom”, ”Så kan blinkande ljus behandla Alzheimers sjukdom” och ”Hur träning kan städa Alzheimerhjärnan”.
– Rapporteringen i vanliga medier om djurstudier måste göras med mycket större eftertanke och tydligare information så att allmänheten förstår att resultaten kanske inte har relevans för människor, säger Marcia Triunfol i ett pressuttalande om undersökningen.
Hon och hennes medförfattare anser också att vetenskapliga tidskrifter bör ha redaktionella policies med krav på titlar som tydliggör vilket eller vilka djurslag eller vävnader som använts, om det inte är humanstudier.
