Att ge neuromuskulärt blockerande läkemedel i samband med narkos är ett vanligt förfarande. Ett skäl är att kunna hålla nere doseringen av anestesiläkemedel och morfinliknande läkemedel, vilket i sin tur minskar risken för komplikationer med dessa. Andra skäl är att underlätta eventuell intubering och förbättra kirurgiska förhållanden under operation.
För att veta när effekten av det muskelavslappnande läkemedlet har gått ur tillräckligt mycket för att patienten ska kunna extuberas mäter man kontraktionsförmågan hos musklerna i tummen. Detta görs med elektrisk ström och muskelsammandragningarna ska nå upp till en viss nivå för att effekten av det muskelavslappnande läkemedlet ska bedömas ha gått tillbaka tillräckligt mycket.
Det är sedan tidigare känt att effekter av muskelavslappnande läkemedel kan kvarstå en tid efter operation och uppvaknandet ur narkos, om man inte genom mätning eller så kallad reversering säkerställer att muskelfunktionen är återställd. Det kan då orsaka lungproblem som svårigheter att andas, hosta och att svälja.
En ny europeisk prospektiv observationsstudie, publicerad i the Lancet Respiratory Medicine, visar nu också att muskelavslappnande läkemedel i samband med narkos ökar risken för lungkomplikationer.
– Det bekräftar det vi trodde, säger Malin Jonsson Fagerlund, överläkare och docent vid Karolinska institutet, som lett den svenska delen av studien.
I studien samlades data in från drygt 22 800 patienter i 28 europeiska länder som mellan juli 2014 och april 2015 fått narkos. Av dessa hade cirka 1 200 vårdats på svenska sjukhus.
Resultaten visade att av patienterna som fick muskelavslappnande läkemedel drabbades 8,6 procent av lungkomplikationer jämfört med 3,3 procent hos de som enbart fick narkos.
– En av våra underliggande hypoteser var att om man mäter och monitorerar effekten av muskelavslappnande i samband med narkos ordentligt borde man få bättre resultat avseende postoperativa lungkomplikationer, men det visar vår studie att man inte får, säger Malin Jonsson Fagerlund.
Men varför risken för lungkomplikationer ökar, trots övervakning och att läkemedlets muskelavslappnande effekt gått tillbaka, vet inte forskarna.
– Vi jobbar nu vidare med uppföljande studier om monitorering och reversering. Vi vet att vi är bra på detta i Skandinavien och nu ska vi titta på enbart de svenska patienterna som ingick i den europeiska studien.
Malin Jonsson Fagerlund säger att de nu publicerade resultaten har klinisk betydelse och till viss del kan förändra behandlingspraxis vid narkos.
– Det kommer alltid att finnas högriskpatienter som behöver muskelavslappnande läkemedel. Det handlar till exempel om patienter med lungsjukdom, vid thoraxkirurgi och långvariga operationer. Men för andra patienter, och vid kortare operationer och perifer kirurgi, skulle man kunna klara sig utan att använda muskelavslappnande läkemedel och i stället använda en larynxmask i stället för intubation.
