Vi
behöver arbeta helt annorlunda än idag kring ordination och expediering
av läkemedel för att tillsammans kunna hjälpa patienten.
1. Fokusera
på det bakomliggande huvudproblemet, inte bara symtomen. Att behandla symtom kan vara en snabb väg till symtomlindring men sällan till långvarig bot och bättring. Många av de problem vi har med läkemedel idag beror på osäkerhet kring vilka läkemedel patienten faktiskt förväntas ta samt merarbete till följd av denna osäkerhet hos patienten, i vården och på apotek.
Idag finns för vanliga receptkunder minst tre (!) elektroniska källor som var och en beskriver läkemedelsbehandlingen i öppen vård ur olika perspektiv. Ingen av dem kan över tid säkert ange vilka läkemedel patienten är ordinerade att ta och därför bör expedieras på apotek:
A. I landstingens journalsystem finns de läkemedel som ordinerats av vårdgivare som använder just denna läkemedelslista och andra läkemedel som patienten tar som just denne vårdgivare har fått kännedom om.
B. Av läkemedelsförteckningen framgår de läkemedel med de handelsnamn som expedierats på apotek de senaste 15 månaderna.
C. I receptregistret finns samlat alla recept med de handelsnamn som angivits på receptet och som fortfarande är giltiga att hämta ut.
Hos patienter vid vårdcentraler med fem eller fler läkemedel på läkemedelslistan i patientjournalen så är det bara hos drygt var tionde patient som de framåtsyftande listorna (A och C ovan) stämmer överens med patientens egen bild över läkemedelsbehandlingen enligt en nyligen genomförd studie (Ekedahl A et al. Manuskript till Läkartidningen. Personlig kommunikation).
Att det inte finns en samlad bild över patientens läkemedel försvårar samverkan mellan vård och apotek kring patientens behandling. En konsekvens av detta är också att kunskapsstöd i vården och vid expediering på apotek utgår från skilda, och oftast inte överensstämmande, läkemedelslistor istället för att utgå från patientens aktuella faktiska läkemedelsordinationer.
2. Förstå
de lösningar som redan förbereds av hälso- och sjukvården inom ramen för den nationella strategin för eHälsa. Utmaningen är att skapa en enda gemensam bild som med patientens medgivande kan delas av patient, vårdgivare och expedierande farmaceut.
Ett sätt är att alla ordinationer av läkemedel i vården och samtliga expedieringar på apotek sker mot en gemensam ordinationskälla för de patienter som medger detta. Då kan läkemedel expedieras utan dagens recepthantering. Vid förändrade ordinationer får dessa på en gång genomslag överallt i vården, på apotek och i patientnära tjänster som t ex ?Mina vårdkontakter? på internet.
I regeringens strategi för nationell eHälsa lyfts tjänsten ?Patientens sammanhållna läkemedelsinformation? (Pascal) fram. Men dagens version av projektet Pascal räcker inte. Utöver ett IT-stöd krävs förändrade förhållningssätt och arbetssätt kring läkemedel i öppen vård. Detta kan inte åstadkommas utan en samsyn mellan alla aktörer inom området ? vård, apotek, departement, myndigheter och patientföreningar.
3. Inse
konsekvenserna för patient, läkare (samt övriga förskrivare) och farmaceut om recept i framtiden ersätts av tidsbegränsade ordinationer i en gemensam ordinationskälla. Patienten kan få information om vilka läkemedel han/hon ska ta just idag, hålla reda på namnbyten samt vad som är ändamålen med behandlingarna, oavsett till vilken vårdgivare, apotek eller internettjänst som han/hon vänder sig till, bara tjänsten utgår från den gemensamma ordinationskällan.
Läkare och övrig vårdpersonal kan vid möte med patienten utgå från vilka läkemedel patienten förväntas ta, istället för att börja med att rekonstruera en läkemedelslista. Expedierande farmaceut kan fokusera på att hjälpa patienten att utifrån aktuella ordinationer (inte alla tidigare recept) genomföra avsedd behandling och expediera lämpliga mängder läkemedel för detta.
4. Samlas
kring genomförande ? juridik, informatik, IT-lösningar men framför allt nya arbetssätt och nya tjänstemöjligheter inom apoteksområdet.
Patientens behov och önskemål bör vara avgörande för vad som är lagligt möjligt ? inte som idag distributionssättet. Det som är möjligt vid dosförpackade läkemedel bör vara möjligt för vanliga receptkunder. Nya tjänster till stöd för patienten kan då enklare utvecklas av apoteksaktörer.
Genom att lämna dagens recepthantering för att istället använda en gemensam ordinationskälla som utgår från patientens behov finns det möjlighet att även uppnå en bot på sikt, och inte bara symptomlindring för stunden.
Uppnår vi detta så har många av de enskilda problemen som diskuteras i förstudien till läkemedelsstrategin lösts av sig själva. Detta kräver en helt annan samordning av arbetet än idag och en genomtänkt hantering av de nya möjligheter, problem och risker som ett helt nytt arbetssätt kring läkemedel i öppenvård kan medföra. Det är det som arbetet med läkemedelsstrategin i första hand bör handla om!
Mikael Hoffmann
Chef, Stiftelsen NEPI
NEPI är en oberoende stiftelse inrättad genom beslut av Sveriges riksdag 1993. ??Enligt stadgarna ska NEPI “främja forskning och utveckling främst inom områdena ?läkemedelsinformation, läkemedelsepidemiologi och läkemedelsekonomi?