Enligt den ?temperaturmätare? som bioteknikbranschens intresseorganisation Swedenbio genomför varje år, har de omkring 100 svenska medlemsföretagen fått det allt lättare att få tillgång till kapital. Vid den senaste mätningen, hösten 2005, uppgav omkring 70 procent av företagen att det var lätt, alternativt möjligt, att attrahera riksinvesterare. År 2002 var motsvarande andel färre än tio procent.
Som litet eller medelstort bioteknikföretag räknas de företag som har 250 anställda eller färre. Swedenbio uppger att omkring 90 procent av dessa har färre än 50 anställda. Företagen visar ofta negativa resultat åtminstone de första 5-10 åren, och det har periodvis varit svårt att locka till sig riskkapitalister.
– På aktiebörsen har branschen egentligen alltid haft svårigheter. Många förstår inte vilka utvecklingsmöjligheter som finns på lång sikt, och dessutom är branschen mycket reglerad jämfört med andra, säger Per-Erik Sandlund som är vd på Swedenbio.
Allt fler samarbetsavtal
Men för närvarande ser det ljust ut. En förklaring är aktiebörsens uppgång generellt sett, som även drar med sig bioteknikbranschen. Men viktigare är den stora mängd kliniska prövningar just nu. Inkluderas de prekliniska projekt som under detta år går in i kliniska försök handlar det enligt Swedenbio om totalt 129 prövningar, varav de flesta utförs av små och medelstora bolag. Cancer, metabola sjukdomar, hiv/aids, neurologiska sjukdomar och autoimmuna sjukdomar dominerar bland projekten inom mindre bioteknikföretag. Dessutom går större läkemedelsföretag gärna in i samarbeten med mindre aktörer eller helt enkelt köper upp dem.
Mats Berggren är projektledare inom Swedenbio i frågor som rör ekonomiska villkor.
– Stora läkemedelsbolag satsar allt mer pengar på forskning och utveckling, men de får ut allt mindre. Därför ingår de nu gärna samarbeten med mindre aktörer, som kan vara mer djärva och snabbare i sin forskning. Ett av flera exempel är Boehringer Ingelheims avtal med företaget Biolipox, som har ett 40-tal anställda, om utveckling av en ny typ av läkemedel mot smärta och inflammation. Avtal som dessa handlar oftast om att man säljer rättigheter till patent, dokumentation, forskningsresultat och försäljning av en eventuell framtida produkt, säger Mats Berggren.
– Exemplet med Biolipox är ganska speciellt, genom att avtalet tecknades redan innan kliniska prövningar i fas I var genomförda. Bakgrunden var att man sett ett möjligt alternativ till ett storsäljande läkemedel som Vioxx, vilket drogs tillbaka 2004. Större bolag brukar annars helst gå in i en senare fas, då projektet utvecklats längre. För köparen eller investeraren innebär det högre kostnader men samtidigt mindre risker, säger Mats Berggren.
Många bolag säljer i fas II, när man visat att ett koncept fungerar, till ett större bolag som har ?muskler? att gå vidare, uppger Mats Berggren.
– Det finns dock en trend just nu att bygga upp egna försäljningsorganisationer om bolaget är tillräckligt stort och det har en tydlig nischprodukt som kan generera löpande vinster. Biovitrum är ett exempel på ett sådant företag.
Viktigt med namnkunniga forskare
Även bolag som inte har aktuella och positiva resultat att visa upp kan locka riskinvesterarna. En kompenserande faktor är bolagens företrädare, det vill säga hur välkända och meriterade forskningsledarna är. Det menar Eugen Steiner på riskkapitalfonden Healthcap.
– Företagets forskningsteam är kanske den viktigaste faktorn som avgör huruvida vi ska gå in med kapital, utöver att produkten måste vara ordentligt patentskyddad och att behovet av en ny terapi på området är stort. Det är ingen slump att nobelpristagaren Arvid Carlsson lyckats så väl med sitt företag Carlsson Research, säger Eugen Steiner.
Healthcap investerar sällan senare än vid fas II. Dessutom bör det aktuella bolaget även ha någon sorts försäljning på licens i verksamheten, kanske av en produkt som inte intresserar större läkemedelsbolag men som ändå bidrar till bolagets ekonomiska stabilitet.
– Jag tror att de mindre bolagen som enbart sysslar med forskning får det tuffare i framtiden. Visst är avtal med större företag viktiga, men de som bara satsar på ett smalt område för att bli bäst just inom det och sedan teckna licensavtal med ett större företag har ändå haft svårt att överleva. För att bli framgångsrik på sikt måste man vara både ett forsknings- och försäljningsföretag, säger Eugen Steiner.
Skattereglerna bör ändras
På Swedenbio tror man att den nuvarande positiva trenden även för mindre bioteknikföretag håller i sig åtminstone de närmaste åren.
– Men vi behöver ett bolag som gör en genombrytning, en lansering som uppmärksammas i hela världen och som leder till att ett internationellt bolag vill gå in med stora investeringar. Vi har en stor mängd projekt i kliniska prövningar och jag tror att vi inom 3-5 år får en sådan framgång, säger Per-Erik Sandlund på Sweden Bio.
Hur framgångsrika svenska bolag ska bli i framtiden hänger också samman med skattelagstiftningen. I flera konkurrerande länder, exempelvis Frankrike, har det införts speciella regler för nya innovativa företag, Young Innovative Company Status (YIC), som bland annat innebär kraftigt reducerade sociala avgifter och skattelättnader på intäkter de första verksamhetsåren. Kraven i Frankrike är att minst 15 procent av utgifterna ska gå till forskning och utveckling, och att företaget är yngre än åtta år. Den europeiska motsvarigheten till Swedenbio, Europabio, försöker nu få EU att införa YIC bland samtliga medlemsländer. På svensk mark arbetar Swedenbio med samma fråga och ska senare i år presentera ett förslag på ett svenskt YIC.