Det är ingen tvekan om att Tycho Brahe är en av Öresundsregionens största berömdheter genom tiderna. De flesta minns kanske bäst från grundskolan att han bar en näsprotes i silver efter en våldsam duell i unga dar. I fysikerkretsar är det dock allmänt accepterat att Tychos minutiöst noggranna mätningar och kartläggning av himlavalvet gjorde det möjligt för den tjeckiske matematikern Johannes Kepler att formulera sina berömda lagar om hur planeterna rör sig i elliptiska banor runt solen, vilket i sin tur var en direkt förutsättning för Isaac Newtons hypoteser. Mindre känt är dock Tychos livslånga intresse för farmaci och läkemedelskemi.
Redan som ung ställde sig Tycho skeptisk till dåtidens dominerande kemidisciplin, alkemi, och intresserade sig mer för det som kallades spagyrik (av grekiskans spaein=skilja och ageirein=förena), nämligen att på kemisk väg framställa läkemedel. Tycho Brahe var en stor anhängare av Paracelsus, den schweiziske 1500-talsläkare som utmanade de antika idéerna om de fyra kroppsvätskorna och som var den förste att använda oorganiska ämnen och föreningar för att bota sjukdomar. Tycho kallade kemin ?den jordiska astronomin? och ansåg att kemi och astronomi skulle studeras parallellt för att sättas i sina fulla sammanhang.
Febernedsättande och svettdrivande
Under sin livstid var Tycho ytterst hemlighetsfull med sina beredningar, men efter hans död överlämnades hans receptsamling till kung Christian IV av Danmark och blev snabbt oerhört populär. Tychos namn blev ett dåtida ?megabrand? och användes antagligen för att sälja inte bara hans egna beredningar. En av storsäljarna var örtblandningen Species Tycho Brahe, som förekom i den danska farmakopén ännu på 1920-talet. Ett recept på Species Tycho Brahe expedierades på apoteket i Nexø så sent som 1971.
Detta preparat ansågs febernedsättande och svettdrivande, men att döma av den relativt stora mängden aloe i kompositionen kan man misstänka att den huvudsakliga effekten var laxerande, vilket förmodligen ansågs driva ut det onda ur kroppen.
Species Tycho Brahe (antal delar)
Aloe contusis 480
Fungi laricis 60
Gummi res Myrrhae contusis 60
Rad Gentianae contusis 28
Rhiz Angelicae contusis 60
Rhiz Calami contusis 60
Rhiz Galangane contusis 30
Rhiz Inulae contusis 60
Rhiz Pimpinellae contusis 60
Rhiz Rhei contusis 30
Rhiz Zedoariae contusis 60
Stigmatum Croc 12
Spagyriken drevs av tanken att det var möjligt att framställa ett universalmedel som skulle vara verksamt mot alla tänkbara sjukdomar ? ett slags läkemedelsalkemi. En av tidens mest anlitade universalmedel var teriak ? en mytomspunnen blandning av bland annat huggormskött, aloe, myrra, saffran och enhörningshorn (samt omkring 1 procent opium vilket antagligen förklarar dess osvikliga effekt). Enhörningshornet bestod i regel av narvalstand. Teriak ingick i Tychos elixir mot böldpest tillsammans med bland annat enbärsolja och en svaveljärnförening. Elixiret kunde förstärkas ytterligare genom att tillsätta ädelstenar, pärlor och drickbart guld.
Torkat människohuvud
Som farmacevt tillämpade Tycho också sin beskärda del av vidskepelse och folktro ? vad annars kan man kalla hans preparat för behandling av epileptiska anfall?
?Tag det soltorkade huvudet av en fånge som antingen steglats eller hängts. Krossa i mortel tillsammans med svartpepparkorn. Fördela i papperskapslar, av vilka patienten intar en på fastande mage tre morgnar i följd. Får icke intas vid nymåne eller då det ska till att bli oväder.?
Torkat människohuvud var en efterfrågad ingrediens i dåtida läkemedel. En annan var pulver av äkta egyptisk mumie, som såldes på apotek in på 1800-talet.
Sin storhetstid som astronom och kemist hade Tycho under de tjugo år han tillbringade som länsherre på ön Ven i Öresund. Här lät han bygga slottet Uranienborg, uppkallat efter astronomins gudinna Urania, och det underjordiska observatoriet Stjärneborg. Till Uranienborg bjöd han in sina lärda vänner från universitet runtom i Europa, och unga studenter kom dit för att arbeta som assistenter. Tychos stab av vetenskapliga assistenter och medarbetare kunde tidvis uppgå till mer än 200 personer. Ven blev ett internationellt centrum för naturvetenskaplig forskning och Tycho mottog fabulösa summor i forskningsanslag från den danska kronan. När han stod på toppen av sin karriär motsvarade det årliga beloppet ungefär 4 procent av den danska statsbudgeten ? en nutida relevant jämförelse är NASA:s årliga anslag som på sin höjd når upp till en halv procent.
En del av dessa anslag använde Tycho åt att anlägga en renässansträdgård i anslutning till slottet, och det är rimligt att anta att han odlade det mesta av vad han behövde i läkeörtsväg själv. Han var också självförsörjande som publicist ? han både tillverkade eget papper och tryckte sina egna böcker på Ven. Lokalbefolkningen på ön försåg han frikostigt med sina läkemedel ? troligen mer för att studera effekter än av välgörenhetsskäl.
Impopulär bland bönderna
Tycho lämnade Ven 1597 och flyttade till Prag, där han blev hovastronom vid kejsar Rudolf II:s hov. Där stannade han till sin död 1601. Enligt legenden dog han av brusten blåsa efter en stor hovbankett. Dock tydde hans symtom (blodblandad urin, feber, smärta) på förgiftning och ryktena gick att han blivit mördad ? eller led han bara av prostatahypertrofi? Gåtan förblev olöst tills 1991, då Rättsmedicinska institutionen vid Köpenhamns universitet analyserade skäggrester och kunde konstatera att Tycho dog av kvicksilverförgiftning. Kvicksilver ingick i de flesta av Tychos beredningar som han också använde själv ? så det troligaste är att han orsakade sin egen död.
Tyvärr finns väldigt lite bevarat efter Tychos tid på Ven. Han var impopulär bland bönderna på ön, och efter att han flyttat plundrades slottet och observatoriet och lämnades att falla i ruiner. Efter utgrävningar och restaurering under 80- och 90-talet kan man nu besöka observatoriet och renässansträdgården, och ytterligare restaureringsarbete pågår. Själva ön Ven är en sömnig idyll med backafall, konsthantverk och sockertoppskyrka för romantiska sommarbröllop. Det är svårt att föreställa sig att det var här grunderna las till den världsbild och kunskap om universum som vi har idag ? tack vare en enda individ.