Under fjolåret ökade antalet mässlingsfall i Europa med mer än tre gånger jämfört med året innan. Flest fall rapporterades från Ukraina (som stod för över 60 procent av fallen), Serbien, Israel, Ryssland, Georgien samt EU-länderna Frankrike, Italien och Grekland. Men inga länder var helt förskonade.
EU:s smittskyddsmyndighet ECDC, EU-kommissionen och världshälsoorganisationen WHO:s Europaregion intensifierar nu på olika sätt sitt arbete mot mässlingsutbrotten och för att öka vaccintäckningen i Europa.
– Karaktäristiskt för den senaste tidens mässlingsutbrott är dels en hög andel fall bland barn under fem år - inte minst hos dem under ett år som är för små för att vaccineras – och även en mycket hög andel insjuknade bland vuxna och ungdomar över 15 år, säger Karam Adel Ali, chef för programmet mot vaccinförebyggbara sjukdomar hos European centre for disease prevention and control, ECDC.
– Det har skett ett epidemiologiskt skifte. Mässling har traditionellt varit en barnsjukdom, men uppträder nu allt oftare senare i livet.
Läget förvärras
Under de första månaderna i år har mässlingsläget i Europa ytterligare förvärrats. 34 300 mässlingsfall konstaterades och minst 13 av de insjuknade dog under januari och februari. Det betyder att fler än 100 000 människor i Europa har insjuknat i mässling mellan 1 januari 2018 och 1 mars i år. Och över 90 barn och vuxna har dött av sjukdomen.
Från att ha varit på väg att utrotas är den allvarliga infektionssjukdomen tillbaka. Orsaken är otillräckligt vaccinationsskydd. I handlingsplanen European vaccine action plan 2015-2020 var länderna i WHO:s Europaregion överens om vad som behövs för att ge hela befolkningen tillräckligt skydd – även de som inte hunnit vaccineras eller av hälsoskäl inte kan vaccineras.
Det som krävs är att minst 95 procent av befolkningen i ett land är vaccinerade med två doser mässlingsvaccin.
Sverige och ett litet fåtal andra länder har nått det målet, men de flesta inte. Och även om den genomsnittliga vaccinationstäckningen i Europa sakta ökar, finns det alltför stora och många områden och befolkningsgrupper med låg vaccinationstäckning.
– Till och med i länder med generellt sett god täckning, som till exempel Sverige, finns det ofta sådana immuniseringsluckor. Därför är det viktigt att både ha en god kvalitet på de allmänna barnvaccinationsprogrammen och att identifiera immuniseringsluckor, grupper som av olika skäl inte har blivit vaccinerade och därför bör erbjudas vaccination. Man kan till exempel genomföra catch-up-kampanjer som vänder sig till utvalda grupper, säger Karam Adel Ali.
WHO ökar sina insatser
WHO:s Europaregion gick nyligen ut med information om hur organisationens insatser mot mässling kommer att trappas upp. WHO kommer bland annat att bygga upp ett operativt center som ska snabba på hjälpen till de hårdast drabbade länderna.
Insatserna går bland annat ut på att på olika sätt hjälpa länderna att få ordning på sin vaccineringsverksamhet så att de nationella vaccinationsprogrammen når ut. Det kan till exempel handla om att förbättra tillgängligheten i länder där vaccinationsservicen är svårare att nå. WHO prioriterar också att säkra tillgången på vaccin och att bidra till att all hälso- och sjukvårdspersonal vaccineras mot mässling.
”Milstolpe” för EU
WHO samverkar i detta arbete med EU, där vaccinfrågorna på senare år har fått ökat fokus, inte minst på grund av det allt mer akuta mässlingsläget. Flera dödliga fall av difteri har också bidragit till att situationens allvar gått upp för fler politiker och andra beslutsfattare inom EU.
Smittskyddsmyndigheten ECDC har arbetat med att stödja vaccinationsprogrammen i EU-länderna ända sedan myndigheten startade sin verksamhet 2005. På detta område har dock myndigheten inga bindande direktiv att luta sig mot, varje land är suveränt att sköta vaccinationerna på sitt eget sätt.
Men i fjol hände något som stärkte ECDS:s roll. Ländernas hälsoministrar enades i december om en så kallad rådsrekommendation om ökat samarbete mot vaccinförebyggbara sjukdomar. En rådsrekommendation är inte juridiskt bindande, men är ändå ett politiskt betydelsefullt dokument.
– Det var en milstolpe som tydliggjorde ländernas och andra aktörers gemensamma utmaningar. Detta är det starkaste dokument som vi hittills har haft att arbeta med på detta område, säger Karam Adel Ali om rådsrekommendationen.
En kontroversiell diskussion om ökad harmonisering av ländernas vaccinationsprogram fick visserligen inget genomslag i de slutliga formuleringarna i rekommendationen. Det kommer under överskådlig tid alltså att fortsätta finnas betydande skillnader mellan olika EU-länders vaccinationsprogram när det gäller bland annat valda vaccintyper, scheman och doser.
Men rådsrekommendationen innehåller ändå tydliga uppmaningar till medlemsstaterna om åtgärder för att nå en täckning på minst 95 procent för två doser till 2020, särskilt för mässlingsvaccinet.
Tveksamhet ska tacklas
Rådsrekommendationen listar också en rad åtgärder som EU-kommissionen har ansvar för, ensam eller tillsammans med andra aktörer. Här ingår bland annat utökade uppdrag till ECDC vilket gjort att det program som Karam Adel Ali leder har fått förstärkning för att kunna ta sig an nya uppgifter.
En viktig uppgift för vaccinprogrammets medarbetare är att försöka göra något åt den ökande vaccintveksamheten. Det råder, som Läkemedelsvärlden nyligen rapporterade, stora skillnader mellan länderna inom EU när det gäller både kunskapen om vacciner och attityderna till vaccinationer. Enligt EU-kommissionens och ECDC:s analyser är en minskande vilja att vaccinera sig och sina barn den främsta orsaken till bristfällig vaccinationstäckning när det gäller EU-området.
– Våra studier visar att det finns en ökande tvekan inför vaccinering och att många har frågor om vacciners säkerhet och effektivitet, säger Karam Adel Ali.
Missvisande information om vacciner som sprids främst i sociala medier är en förklaring, menar han. En annan är att vi tack vare vaccinet i dag kommer i kontakt med mässling mycket mer sällan än förr och därför inte blir påminda om hur allvarlig och smittsam sjukdomen är.
Ytterligare en orsak är att många människor tycker att de fått veta för lite av vården och myndigheterna om vad vaccineringen innebär.
– Våra studier visar att upplevd brist på information är en av de viktigaste orsakerna till att människor låter bli att vaccinera sig och sina barn, säger han.
– Därför är information och kommunikation bland de bästa sätten att bemöta vaccintveksamhet.
Mer fokus på mjuka värden
ECDC bygger nu i samarbete med EU:s läkemedelsmyndighet EMA upp en ny webbportal med information om vacciner. Portalen ska förstärka de nationella myndigheternas egen information till befolkningarna. Enligt planerna ska den lanseras våren 2020. Syftet är att erbjuda expertmässig information som presenteras på ett lättbegripligt sätt och även tar upp de frågor som finns om vacciners säkerhet.
– Det är också viktigt att berätta varför EU-ländernas vaccinprogram inte ser exakt likadana ut, säger Karam Adel Ali.
– Människor jämför ibland med grannlandet och undrar vilket vaccinationsprogram som är bäst. Vi måste förklara de historiska orsakerna till att skillnaderna uppstått och att samtliga program är säkra och effektiva.
Han berättar även att ECDC ska hjälpa till att utveckla både nationsanpassade informationsmaterial och moderna samtalsmetoder till stöd för vårdpersonal och andra experter.
– I dag går det inte längre att informera enkelriktat. Vi måste förändra vårt sätt att arbeta och lära oss att lyssna. De mjuka värdena, till exempel hur man kommunicerar, måste prioriteras högre i vaccinationsprogrammen, säger han.
Nätdiskussioner ska följas
Hälso- och sjukvårdspersonal är en grupp som anses extra viktig att nå.
– De har en nyckelroll i att förespråka vacciner och är enligt flera studier den mest betrodda informationskällan. Därför är det oroande att det på sina håll dyker upp vaccinmotståndare även bland vårdanställda. Det vill vi göra allt för att förebygga.
Ytterligare en del av ECDC:s förstärkta uppdrag är att ta fram metoder för att kunna följa vaccindiskussionerna på nätet. Metoder som ska hjälpa ländernas vaccinationsansvariga att hålla sig à jour med vad som just nu diskuteras i sociala medier om exempelvis mässlingsvaccin i Bulgarien, hpv-vaccin i Sverige eller vaccintillverkande läkemedelsföretag i Frankrike.
ECDC kommer att genomföra en studie som ska utvärdera olika tekniska verktyg för att monitorera diskussioner online.
– Det är en stor utmaning som vi tar oss an tillsammans med EU-kommissionen som redan gjort en hel del arbete när det gäller att bekämpa fake news på nätet i bredare mening.
Nästa fråga att lösa är hur missvisande information ska bemötas. Bör myndigheter och vaccinexperter gå in i vaccinskeptiska diskussioner och föra fram sin kunskap? Eller är det bättre att följa sitt eget spår och gå ut med sin egen information utan att blanda sig i andras diskussioner?
– Vi kommer att överväga vilka strategier som fungerar bäst. Till att börja med är det i vilket fall viktigt att veta vilka som sprider den missledande informationen, vad den innehåller och vilka som påverkas, säger Karam Adel Ali.
Han tror inte att det går att ändra på inställningen hos de övertygade vaccinmotståndarna. Dem han hoppas att nå är i stället de som ibland kallas ”fence sitters”. De sitter på staketet och har inte bestämt vilken sida de ska hoppa ned på.
– De har googlat om vacciner och hört rykten och påståenden, men har inte bestämt sig om de ska vaccinera eller ej. Dem måste vi kunna prata med och erbjuda faktabaserade svar.
Det gamla målet att utrota mässling i Europa gäller fortfarande, framhåller Karam Adel Ali, även om det kommer att ta längre tid än planerat att nå det.
– Det har fungerat på andra håll i världen och det finns inga skäl att inte även Europa skulle kunna klara att bli en mässlingsfri region.
