Det står klart att läkemedelsanvändare avviker från behandlingsrekommendationer de fått av sin behandlande läkare. Doser glöms bort, speciellt vid långtidsbehandling av kroniska tillstånd, troligen med allvarliga konsekvenser såsom dålig hälsa och ökade vårdkostnader. Det krävs att intervention sker på flera nivåer för att komma tillrätta med eller minimera detta allvarliga men ofta förbisedda problem.
Allas ambition bör vara att terapin fungerar trots dålig följsamhet. Läkemedlets farmakodynamiska effekt bör kvarstå även om substansen är eliminerad. En glömd dos bör inte få negativa konsekvenser. Detta torde vara möjligt för flera sjukdomar och läkemedelsterapier. Vi gav några exempel i Läkemedelsvärlden nr 12 2005 och väljer här att inte upprepa argumenteringen. Vi nöjer oss med ytterligare ett exempel; det antidepressiva medlet venlafaxin (Efexor Depot®) som är en storsäljare i Sverige. På grund av halveringstiden på cirka 5 timmar kommer en glömd dos att ge symptom liknande dem vid utsättning av medlet; kallsvettningar, GI-besvär och yrsel. Risken att förväxla symtombilden med ångestrelaterade sjukdomar kan inte uteslutas. Det är således svårt, både för patienten och den behandlande läkaren, att veta om det är en glömd tablett eller grundsjukdomen som ger somatiska symtom. Det hela kan tolkas som terapisvikt med doshöjning eller preparatbyte som åtgärd.
Läkemedelsförmånsnämndens bedömning av om läkemedel skall ingå i högkostnadsskyddet måste också innefatta den mänskliga faktorn. Dagens hälsoekonomiska värderingar av läkemedel förutsätter att patienter tar läkemedlen enligt behandlingsrekommendationer och eftersom patienterna glömmer doser är dessa beräkningar baserade på overkliga grunder.
I Kloka Listan patientversion 2005 står att rekommendationerna är grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Man har då gjort läkemedelsval utan hänsyn tagen till att patienter inte alltid följer behandlingsrekommendationer. Det är på tiden att också denna faktor vägs in vid val av läkemedelsterapi. Innan man gjort detta kan Kloka Listan inte anses som tillräckligt klok!
FASS utvecklas hela tiden och tillhör de världsledande inom området. Vi rekommenderar att i likhet med rubrikerna deklaration, dosering, hantering, överdosering, bör en ny rubrik som talar om hur mycket man får avvika från rekommenderad läkemedelsterapi och samtidigt behålla ett optimalt terapeutiskt svar läggas till. Det bör även anges i vilken mån överhoppad dos ger problem, vilka problem som kan uppstå och vilka symtom detta ger så att patient och förskrivare kan komma fram till vad som bör göras. Det är även tryggt för patienter som ?noggranne Nisse? att veta att en missad tablett inte är en katastrof.
Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv vinner alla på att läkemedel används på effektivast möjliga sätt. Bedömning, val och information om läkemedel bör anpassas till verkliga livet och inte enbart bygga på kliniska prövningar. Vi hoppas att berörda parter tar till sig detta och agerar förnuftigt. Denna viktiga aspekt av läkemedelsanvändningen får helt enkelt inte ignoreras!
Amadou Jallow
Axel Carlsson
Apotekare, Apoteket Källan, Hallunda