Efterfrågan på Prep, som skyddar mot hiv, ökar.
Minst 728 personer står i kö för att få en tid. Det visar Läkemedelsvärldens enkät till regionerna Skåne, Uppsala, Västra Götaland och Stockholm.
– Prep har blivit mer känt vilket lett till ökad efterfrågan. Indikationerna, som var väldigt strikta initialt, har också ändrats vilket gör att fler kan få behandlingen, säger Magnus Gisslén, överläkare på infektionskliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet.
Störst efterfrågan på Prep i Stockholm
Prep, preexpositions profylax, är vanligast och mest efterfrågat i storstäderna.
Väntetiderna varierar mellan en vecka och tre månader eller mer.
Region Stockholm har det största antalet i kö med 638 personer. Hur länge de får vänta vet man inte. Just nu får bara ett fåtal starta behandlingen varje månad.
Köerna ska kortas
Idag erbjuder Venhälsan på Södersjukhuset Prep. Nu vill politikerna i regionen korta köerna. Från och med halvårsskiftet ska därför även Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge börja med behandlingen.
Den privata digitala mottagningen Coridis care är den enda vårdgivaren i storstadsregionerna som svarar att de inte har någon väntetid alls.
Vådliga väntetider
Väntetiderna kan få negativa konsekvenser, befarar hiv-experterna.
Venhälsan skriver i ett mejl till Läkemedelsvärlden att de välkomnar en till mottagning.
”Vi arbetar för att minska väntetiderna för att personer inte ska riskera att få en hiv-infektion som hade kunnat förebyggas med behandling. En sekundär konsekvens är att STI (sexuellt överförbara sjukdomar/red) upptäcks senare, då vi snabbare kan upptäcka STI:er i PrEP-programmet med tanke på regelbunden testning.”
Sommaren är en riskperiod
Köerna riskerar att bli ännu längre. Det är snart semestertider. Många verksamheter kan behöva dra ned.
– Hos oss har vi svårt att starta upp nya PrEP-behandlingar under sommaren. Däremot erbjuder vi självklart provtagning för sexuellt överförda sjukdomar (STI) och fortsatt receptförskrivning för de som redan står på PrEP, säger överläkare Petra Tunbäck vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
– Sommaren kan vara en riskperiod för att smittas med STI. Därför är det viktigt att tänka på kondomanvändning och att man testar sig vid misstanke på STI, säger hon.
Resurskrävande men en vinst
Enligt Magnus Gisslén, medicinskt ansvarig för hivvården i Göteborg sedan mer än 20 år tillbaka, är Prep värdefullt men resurskrävande.
Alla lämnar prover på hiv och andra sexuellt överförbara sjukdomar inför behandlingsstart. Var tredje månad tas nya prover och läkaren förnyar receptet.
– Vi tar mer prover och smittspårar mer men vi vinner mycket. Sexuellt överförbara sjukdomar upptäcks tidigare. Varje förhindrat hiv-fall är en vinst.
Prep kan tas vid behov
Prep är en kombinationsbehandling av hivläkemedlen emtricitabin och tenofovirdisoproxilfumarat och säljs under namnet Truvada. Vid kontinuerlig behandling tar man en tablett en gång om dagen.
Läkemedlen kan också tas vid behov, vilket ger lika bra skydd. Då tas två tabletter 2 till 24 timmar före sex och därefter en tablett dagligen under två dagar.
Hiv-risken inte noll
En fransk studie, publicerad i The New England journal of medicine, har visat att behandling vid behov ger en skyddseffekt på 86 procent jämfört med placebo.
– Vi tror att skyddseffekten bland svenska patienter är ännu högre. Men det är viktigt att veta att risken inte är noll, säger Magnus Gisslén.
Risk för resistensutveckling
Innan man startar behandlingen måste hiv uteslutas.
– Om man tar Prep och samtidigt har hiv finns risk för resistensutveckling, säger Magnus Gisslén.
Detsamma gäller hepatit B.
Eftersom behandlingen kan belasta njurarna tar man även njurprover först.
Nya riktlinjer i år
Med tiden har gruppen som får behandlingen utvidgats. I början av året kom Referensgruppen för antiviral terapi, RAV, med reviderade riktlinjer för Prep.
Prep rekommenderas i första hand till män som har sex med män (MSM) och transpersoner som har ett riskbeteende som gör att de har en betydande risk att smittas av hiv.
Risk bedömer man bäst själv
Även andra grupper kan få behandlingen förutsatt att de har betydande risk att drabbas av hiv.
– Man bedömer bäst själv om man har hög risk, säger Magnus Gisslén.
– Om det inte finns någon risk alls avstår vi. Sen kan vi rekommendera behandlingen till personer vi ser har ett riskbeteende.
Överbehandlar för att få effekt
Utan Prep skulle förekomsten av hiv vara högre i den aktuella gruppen. Det tror Fredrik Månsson, läkare vid infektionskliniken Skånes universitetssjukhus i Malmö och vid centrum för sexuell hälsa.
– När vi började förskriva Prep 2018 riktade vi oss tydligare till persponer med hög risk för hiv. Allt eftersom kunskapen spridit sig har en del individer med lägre risk sökt och fått behandling.
– Klart att man kan fråga var man drar gränsen. Man måste överbehandla lite för att minska incidensen av nya hiv-fall.
Önskar fler erbjöd behandlingen
I Region Skåne väntar cirka 50 personer på att få komma till sitt första besök. Väntetiderna är upp till tre månader. Fredrik Månsson önskar att fler sjukhus i Skåne erbjöd Prep.
– Det är klart att vi skulle vilja vara utan kö, säger Fredrik Månsson och fortsätter:
– Men allt är relativt. Det är en profylaxbehandling. Det går inte att jämföra med sjukvård för akuta tillstånd.
Gonorré fortsätter öka
Om Prep ökar riskbeteenden är oklart.
Folkhälsomyndighetens statistik visar att antalet fall av gonorré fortsatte att öka första halvåret i år. Nu även utanför gruppen män som har sex med män.
– Ökningen av antalet gonorréfall startade redan 2012, långt innan vi började förskriva Prep mot hiv, säger Fredrik Månsson.
Andelen 15-åringar som använder kondom har halverats på ett decennium.
– Sexuella riskbeteenden är långsiktiga trender, konstaterar Fredrik Månsson.
Förebyggande antibiotika diskuteras
Nästa förebyggande behandling kan bli antibiotika mot könssjukdomar i högriskgrupper.
En studie av män som har sex med män visar att en dos doxycyklin efter oskyddat sex minskar risken för klamydia och syfilis.
– Det finns för- och nackdelar. Man måste väga in risken för ökad resistensutveckling. Det kanske kan bli så i framtiden, men vi är inte där ännu, säger Fredrik Månsson.
