Många landsting vill förhandla om rabatter

Medan Landstingsförbundet och en majoritet av landstingen vill ha möjlighet att förhandla direkt med läkemedelsbolag om rabatter säger motparten, industrin, nej till sådana förhandlingar.
Det framgår av remissvaren på den promemoria, Prissättning inom läkemedelsförmånerna, som en arbetsgrupp inom socialdepartementet tagit fram.
Vare sig Läkemedelsindustriföreningen, parallellimportörerna eller generikaföretagen vill ha några enskilda förhandlingar efter att priset blivit fastlagt av Läkemedelsförmånsnämnden, LFN i samband med beslut om subvention. Av samma åsikt är också Apoteket, Socialstyrelsen och Konkurrensverket.
Arbetsgruppens negativa inställning till efterföljande lokala förhandlingar är flera: Risken för att industrin försäkrar sig om ett så högt pris som möjligt i förhandlingen med LFN för att ha en marginal i eventuella senare förhandlingar. Landsting som av olika skäl avstår från att förhandla eller inte ?lyckas så bra? förlorar på systemet befarar arbetsgruppen, som också frågar sig om inte rabatten egentligen borde tillfalla kunder som inte har frikort och inte landstinget.

I strid mot EU-krav
Det kanske starkaste skälet mot lokala förhandlingar anser arbetsgruppen vara att det inte är förenligt med EG?rättens krav på att läkemedelspriser ska bestämmas mot bakgrund av objektiva och kontrollerbara kriterier. Lokala förhandlingar kan också strida mot konkurrenslagstiftningen anser arbetsgruppen. Skäl som alltså flera tunga remissinstanser håller med om. Bland landsting som håller med märks främst mindre landsting som till exempel Jämtland, Västerbotten och Dalarna.
Stockholm, Region Skåne men också mindre landsting som till exempel Västmanland, Kronoberg och Norrbotten vill ha möjlighet till egna förhandlingar. Några landsting bland annat Gävleborg och Sörmland anser att det här behöver utredas ytterligare.
Det gör också LFN.

Goddag yxskaft
? Jag tycker det är lite goddag yxskaft över arbetsgruppens förslag i den här frågan, säger Ann-Christin Tauberman, generaldirektör på LFN.
? Arbetsgruppen anser att de prisförhandlingar som en del landsting i dag har med industrin om rabatter inte uppfyller de krav som konkurrenslagstiftningen och EG-rätten ställer upp.
? Men det saknas en ordentlig belysning. Gruppen har till exempel inte utrett om lokala förhandlingar kan vara förenliga med EG-rätt under vissa förutsättningar.
LFN anser därför att frågan om prisförhandlingar efter att ett pris satts av nämnden behöver utredas ytterligare.
Landstingsförbundet och bland andra Stockholms läns landsting anser att förfrågningar till enskilda företag om rabatt inte ska ske. Däremot uppfylls EG-rättens krav när landstingen går ut med en prisförfrågan på enhetliga grunder till alla företag som har den produkt man efterfrågar. Stockholms läns landsting påpekar att alla landsting har erfarenhet av upphandling av läkemedel för den slutna vården.
Diskussionen om medicinrabatterna är den fråga i promemorian där det finns en klar opposition bland landstingen mot arbetsgruppen förslag.
När det gäller den förenklade prissättningen är den till exempel redan i princip genomförd
(se LMV 11/02).
Arbetsgruppen har också föreslagit speciella kriterier vid prissättningen, något LFN motsätter sig. När nämnden fattar beslut om subvention ingår i bedömningen också kostnaden för läkemedlet påpekar LFN. Därför är det, anser LFN, överflödigt med särskilda kriterier för prissättningen.
Under våren ska regeringen lägga sin proposition om prissättningen inom läkemedelsförmånerna.