Vi skriver: ?En invändning….är… att man inte alltid förskriver en dos som motsvarar DDD?. För de flesta torde det vara ett onödigt påpekande att förskriven dos till en enskild patient kan avvika från DDD, som är en genomsnittsdos. Vi säger att kr/DDD motsvarar kr/kg eller kr/meter för andra varor. Alla torde ha klart för sig att man kan köpa både mer eller mindre än ett kilo eller en meter. Man vet också att, då man använder varan, man tar vad man behöver och inte just den mängd man köpt. Om detta skriver Hoffmann: ? Där köper vi för vissa substanser i genomsnitt avsevärt mer än 1 DDD/patient och för andra betydligt mindre än 1 DDD/patient?. ?Köpa? i detta sammanhang måste betyda ?använda? eller ?förskriva? och det är kanske därför som Hoffmann har hamnat fel. Därtill bör understrykas att jämförpriser endast är av intresse när vi jämför i övrigt likvärda alternativ t.ex. Seloken ZOC/Tenormin (vid hypertoni) men inte Saroten/Cipramil eller Pravachol/Lipitor.
Måttet kr/DDD har, som vi påpekat, vissa nackdelar. Vi har använt detta mått för att visa vad olika läkemedel kostade under det gångna året, uttryckt som ett medelvärde av hur olika styrkor och förpackningar använts. Kr/DDD ger således inte ett dagsaktuellt jämförpris men det gör det möjligt för en läkemedelskommitté som vet hur många DDD som används inom ett indikationsområde att beräkna vad ett preparatbyte kan få för kostnadseffekt. Kr/DDD är det hittills bästa tillgängliga måttet för att jämföra alternativa läkemedels kostnader. Hoffmann tycks argumentera för att man inte skall ha något jämförande mått alls.