Tre procent av befolkningen i Jönköpings län hade under ett och ett halvt år sökt digital vård hos en nätläkare. Förnyelse av recept, hudbesvär och infektioner var de vanligaste orsakerna.
Nätläkarebesöken föregicks nästan aldrig av rådgivning hos 1177 eller kontakt med den fysiska primärvården. De som använde digital vård ansåg att de själva kunde bedöma att det var en lämplig vårdform för det aktuella problemet.
Detta är några av resultaten i den nya forskningsrapporten Digitala vårdmöten med läkare som forskare från Jönköping academy for improvement of health and welfare presenterade vid ett seminarium på onsdagen. De har genomfört forskningsprojektet på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting, SKL, och i samarbete med Region Jönköpings län.
– Vi har försökt belysa vilka användarna av digital vård är, vad de vill och vilka vårdmönster de har. Vår studie visar inte minst att det ännu är en mycket liten andel av befolkningen som är inne i den digitala världen och söker sig till den här typen av vård, sade projektledare Felicia Gabrielsson Järhult vid seminariet.
Djupintervjuer och registerstudie
Forskningsprojektet innehåller dels en kvantitativ registerstudie av 10 400 patienter i Jönköpings län som under perioden september 2017 till och med januari 2019 hade en digital läkarkontakt, och dels en kvalitativ intervjustudie. I den kvalitativa studien har forskarna djupintervjuat 26 personer i åldrarna 18-73 år som under våren 2019 använde digital läkarvård hos någon av de privata aktörerna Kry och Min doktor eller hos Bra liv nära som är Region Jönköping läns digitala vårdtjänst.
Sextio procent av de digitala patienterna i registerstudien var kvinnor och 40 procent män. Som väntat var den övervägande majoriteten under 30 år.
Bara 1,5 procent hade sökt råd hos 1177 under dygnet före nätläkarbesöket och 4 procent hade sökt vård på en fysisk vårdcentral. Under veckan efteråt var det endast 3,6 procent som sökte fysisk primärvård och ännu färre sökte på en akutmottagning.
– Vår studie visar att de här patienterna inte dubbelkonsumerar olika typer av vård och att deras problem i hög grad blir lösta hos den digitala vården, summerade Felicia Gabrielsson Järhult.
Svaren i intervjustudien visar att patienterna vänder sig till digital vård för att den är lättillgänglig och för att de bedömer att den är det snabbaste sättet att få hjälp med det aktuella problemet. Om de vet att problemet kräver en läkarkontakt, som exempelvis vid receptförnyelse, kan de enligt forskarnas analys uppleva att det tar onödig tid att först kontakta 1177 som enbart bemannas av sjuksköterskor.
Saknar viktiga perspektiv
Vid seminariet medverkade även ekonomen och forskaren Mårten Blix, Institutet för näringslivsforskning, som intresserat sig mycket för den digitala vårdens snabba utveckling. Han framhöll att forskningsrapporten bidrar till kunskapsutvecklingen men var samtidigt kritisk till att den lämnar omdebatterade frågor utan belysning.
– En viktig fråga är om den digitala vården leder till hjälp för människor som behöver vård men annars inte skulle få det, alltså att den tillgodoser ett annars ouppfyllt vårdbehov. Det vore en jättevinst om det vore så och detta perspektiv finns inte med i rapporten, sade han.
– Inte heller finns evidens i någon riktning när det gäller en annan omdiskuterad fråga, nämligen om den digitala vården genom sin tillgänglighet leder till höjd efterfrågan och omotiverad vård.
Han påpekade att båda dessa frågor anknyter till diskussionen om prioriteringar i användningen av vårdresurserna.
– Generellt sett är digital vård billigare än fysisk så i princip skulle den kunna öka den totala tillgången på vård om vi ser över ersättningssystemen. Men vi behöver mer kunskap för att kunna styra utvecklingen i en positiv riktning.
Andra forskningsfrågor som kräver mer belysning är, framhöll Mårten Blix, eventuella patientsäkerhetsrisker med digital vård, hur den påverkar regionala vård- och hälsoskillnader och hur digital och fysisk vård kan lära av varandra.
Nytt forskarnätverk
Forskarna bakom rapporten instämde i att många frågor finns kvar att söka svar på om den snabba framväxten av digital vård. De lade själva till fler frågor till listan.
– Inte minst skulle vi behöva söka kunskap om effekterna för olika grupper, exempelvis för de äldre som hittills till stor del står utanför utvecklingen, sade Kristina Areskoug-Josefsson, som medverkat i forskningsprojektet.
Tillsammans med forskare vid åtta andra lärosäten har Jönköpingsforskarna därför tagit initiativ till ett nytt nationellt forskarnätverk med fokus på forskning om digital vård. Nätverket är ännu i startgroparna och har sitt första möte i nästa vecka.
