Försäljningen av receptfritt utanför apotek är ganska vildvuxen och skulle behöva kontrolleras betydligt bättre. Vid de kontrollbesök som görs hittar inspektören brister i ungefär en fjärdedel av fallen. Samtidigt gör vissa kommuner inga kontrollbesök alls.
Det framgår av ett förslag från Läkemedelsverket om att få höja avgifterna för myndighetens del av tillsynen av denna handel.
”Receptfria läkemedel kan vara till stor nytta vid egenvård av lättare åkommor. Även receptfria läkemedel kan dock orsaka skada om de hanteras felaktigt”, framhåller Läkemedelsverket i förslaget.
Utredning om receptfritt utanför apotek
Om en dryg vecka, senast 31 december, kommer ett utredningsförslag som kanske kan bidra till att få bättre ordning på försäljningen av receptfritt utanför apotek. Då ska den så kallade Treklöverutredningen presentera sitt slutbetänkande.
Ett av utredningsuppdragen är att analysera om Sverige borde införa tillståndskrav för att få sälja receptfria mediciner på andra ställen än apotek. I dag finns inget sådant krav, det räcker att anmäla sin receptfria försäljning till Läkemedelsverket, vilket omkring 5 300 försäljningsställen i landet har gjort.
– Jag tror att tillståndsplikt skulle kunna vara positivt och hoppas på en sådan rekommendation från utredningen, säger Caroline Sundström, gruppchef på Läkemedelsverket med ansvar för detta område, till Läkemedelsvärlden.
Följer inte regler om receptfritt utanför apotek
En vanlig brist som kommunernas inspektörer brukar upptäcka är att handlare förvarar läkemedel lätt åtkomligt och utan uppsikt. Då finns risk att barn kommer åt dem eller att någon öppnar och manipulerar förpackningarna.
Det är också ofta brister i skyltningen om den receptfria försäljningen. Man får bara sälja receptfria läkemedel till personer som fyllt 18 år. Om detta ska det finnas en tydlig skylt i butiken. Och den som säljer nikotinläkemedel måste även ha en skylt om att det är förbjudet att sälja till personer som man misstänker ska langa till minderåriga.
Ytterligare ett vanligt fel är att man säljer receptfria mediciner där hållbarhetstiden gått ut.
– Det blir konsumenterna som drabbas av sådana brister, framhåller Caroline Sundström.
Kommunerna ska kontrollera
Sedan 2009 har kommunerna det praktiska ansvaret för att kolla mataffärer, närbutiker, kiosker, mackar och andra som säljer receptfria läkemedel. Kommunernas inspektörer ska kolla att de ansvariga känner till, förstår och följer regelverket.
Allt för att försäljningen ska vara säker för konsumenterna, trots att personalen saknar farmaceutisk kompetens.
Kommunen har dock inga sanktionsmöjligheter utan kan i stället rapportera försäljningsställen med allvarliga och/eller upprepade brister till Läkemedelsverket. Detta sker i omkring 150 fall per år.
Läkemedelsverket kan då besluta om olika sanktioner för handlare som inte sköter sig. Det kan handla om förelägganden, med eller utan vite, och till slut om förbud.
En tredjedel svarade inte på enkät
Men kommunernas kontrollverksamhet är högst varierande, visar lägesbeskrivningen i Läkemedelsverkets förslag om avgiftshöjning. Det framgår också att Läkemedelsverket inte har någon nationell överblick över hur det egentligen står till med kontrollerna av den receptfria läkemedelshandeln utanför apotek.
När myndigheten i februari 2022 skickade ut en enkät till landets kommuner om deras kontroller på området kom det bara svar från 189 av 290 kommuner.
De som svarade hade under 2021 kontrollerat sammanlagt drygt 2000 försäljningsställen och hittat en eller flera brister på strax över 700 av dem.
Få kontroller av näthandel
Bland dem som svarade var det också 18 som uppgav att de ännu inte gjort några kontroller av handel med receptfria läkemedel överhuvudtaget. Denna siffra är dock lite osäker eftersom vissa av dessa kommuner svarade på andra av frågorna på ett sätt som tyder på att de ändå hade gjort kontrollbesök.
Ett område som verkar vara tydligt eftersatt är tillsyn av företag som säljer receptfria läkemedel på nätet. Bara 14 kommuner svarade i enkäten att de gjort sådana kontroller av webbplatser.
Risk för mörkertal
Eftersom en tredjedel av kommunerna inte svarade på enkäten, ger den ingen heltäckande bild varken av kontrollverksamheten eller av hur handeln sköter sig.
– Det finns en risk att det finns ett mörkertal av allvarliga brister i handeln med receptfria läkemedel som aldrig kommer till vår kännedom, säger Caroline Sundström.
Hon berättar att Läkemedelsverket arbetar på olika sätt med att vägleda kommunerna i arbetet med att kontrollera den receptfria handeln, bland annat genom utbildningsinsatser.
Myndigheten har även skapat en digital samarbetsyta dit många kommuner har anslutit sig. Det digitala samarbetet gör att kommuner löpande kan diskutera sina erfarenheter i kontrollarbetet och få kunskapsstöd av Läkemedelsverket.
– Vi har jobbat mycket med detta de senaste åren och vi har sett förbättringar. Men mycket mer behöver göras.
Väntar med spänning
Caroline Sundström menar att ett krav på tillstånd för att få sälja receptfria mediciner, liknande det som finns för tobak, skulle kunna ha ett viktigt signalvärde.
– Genom att införa tillståndsplikt visar man att området är viktigt. Det kan höja statusen och kunskapsnivån både hos kommunerna och i handeln och göra att det här arbetet får högre prioritet.
– Vi väntar med spänning på treklöverutredningens förslag – och vad som sedan kommer att hända med det.
