När FDA i slutet av 90-talet beslöt att skärpa kontrollen för läkemedelsanvändning hos barn använde de sig av ett sorts belöningssystem. Läkemedelsföretagen fick en garanti på en sex månader förlängd ensamrätt av en viss produkt på marknaden, om de i gengäld lät läkemedlet ingå i en studie av hur läkemedlet verkade på barn.
Med hjälp av ett datasystem började vårdpersonal och föräldrar att rapportera in biverkningar och effekter av de läkemedel som ingått i avtalet med FDA. Rapporteringen har pågått sedan 2002.
Totalt handlade det om 67 olika läkemedel och nu har forskare vid Duke Children´s Hospital i Durham sammanställt de rapporter som kommit in. De flesta av läkemedlen, 65.7 procent, var så pass säkra för barn att de inte ansågs behöva ytterligare utredning. Men nästan vart femte läkemedel har fått lägga till varningstext och information i sin produktinformation på grund av biverkningar. I vissa fall handlade det om mycket allvarliga eller direkt livshotande effekter.
Några av läkemedlen som fått ny varningstext i USA till följd av rapporteringssystemet är fentanyl som visat sig kunna leda till dödsfall hos barn, metylfenidat som används för behandling av ADHD och som kan ge alvarliga psykiska biverkningar. I Sverige finns varningar på dessa läkemedel.
Enligt Danny Benjamin, barnläkare på Duke Children´s Hospital som varit med och gjort studien, är dessa typer av rapporteringssystem för biverkningar bland barn av största vikt.
– Det är först när ett läkemedel är ute på marknaden och börjar användas på bred front som sambanden blir tydliga. Det är jätteviktigt att både vårdpersonal och föräldrar hjälper till att rapporterna in biverkningar.
Studien publiceras i septembernumret av tidskriften Pediatrics.