Sedan 1997 går det att köpa läkemedel på kredit på de svenska apoteken. Runt 740 000 personer har någon gång utnyttjat möjligheten och i dagsläget finns 198 000 aktiva kreditkunder, skriver Dagens Medicin.
Dock finns 64 000 personer registrerade i den så kallade långtidsbevakningen. Det innebär att varken inkassoföretag eller kronofogde har lyckats få dessa personer att betala sina skulder. I praktiken betraktas merparten av dessa pengar som förlorade för Apoteket.
Enligt företagets senaste prognos handlar det i år om 42 miljoner kronor. Totalt har 146 miljoner, inklusive årets prognos, gått förlorade på detta vis.
De 64 000 tusen personerna som inte betalar har tillsammans 198 000 kreditkonton. När Apoteket upptäcker dem öppnar de ett nytt konto ? vilket är fullt tillåtet enligt Apotekets regler. Orsaken är att människor inte ska nekas rätten att köpa läkemedel ? även om de satt i system att köpa utan att betala.
Apoteket ser gärna att hela avbetalningssystemet förändrades så att det blir mer ekonomiskt rimligt ur företagets perspektiv. Företagets kostnad för systemet är cirka 100 miljoner kronor om året. Detta trots att det i överenskommelsen med staten i samband med att modellen infördes sades att den skulle finansiera sig själv. Hur det skulle gå till sades det dock inget om.
Inom förhandlingarna om det nya avtalet mellan Apoteket, staten och landstingen, som Läkemedelsvärlden har rapporterat om, förs också diskussioner om kreditsystemets framtid.
Enligt Dagens Medicin kan förändringen bli att Apoteket får höja sin marginal. Den andra är att Apoteket får ett fortsatt uppdrag för att på egen hand göra systemet självfinansierat. För att lyckas med det skulle företaget behöva vidta en rad olika åtgärder. En möjlig sådan är en kraftigt höjd aviseringsavgift, en annan är avstängning av de kunder som inte betalar och en tredje är kreditprövning av alla nya kunder.
