Enligt svensk försäljningsstatistik får kvinnor mer läkemedel än män räknat i antal DDD per
1 000 invånare, särskilt i åldrarna 20-60 år. I högre åldrar är skillnaderna mindre. Den högre förskrivningen kan inte förklaras av könsspecifik förskrivning som p-piller och östrogenpreparat. Men även om de totala kostnaderna för läkemedel är högre för kvinnor än för män är differensen mindre än skillnaden i totalvolym. Det tyder på att män i genomsnitt får dyrare läkemedel än kvinnor. När det finns flera läkemedel mot samma sjukdom finns det en tendens till att män får dyrare alternativ än kvinnor. Det visar Socialstyrelsens rapport ?Jämställd vård?? från 2004.
Bättre läkemedel
Ett tydligt exempel är medel mot höga blodfetter och hjärtkärlläkemedel. Två stora studier som publicerades förra året i tidskriften Cirkulation (2005; 111:488-510) visar att kvinnliga hjärtpatienter inte får lika aggressiv behandling som män. Kvinnor remitteras till färre preventiva åtgärder, daglig förebyggande ASA samt läkemedel för att sänka kolesterol och blodtryck. Studierna visade också att många läkare har bristfälliga kunskaper om kvinnlig hjärtsjukdom.
Karin Schenk-Gustafsson, docent och överläkare vid kardiologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna, menar att den gamla föreställningen att hjärtsjukdom inte är lika farlig hos kvinnor som hos män lever kvar och påverkar förskrivningen.
Sämre hudbehandling
Birgitta Evengård, docent och överläkare vid kliniskt bakteriologiskt laboratorium vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och jämställdhetsansvarig på Stockholms läns landsting, har undersökt könsskillnader i vård av psoriasis vid hudkliniken på Danderyds sjukhus i Stockholm. Psoriasis är ungefär lika vanlig hos kvinnor och män, men i studien fann man tidigare okända skillnader vad gäller behandling. Män får i större utsträckning ordination om behandling på hudkliniken medan kvinnor ordineras egenvård och får färre ljusbehandlingar än män.
? En kostnadsjämförande analys visar avsevärt högre kostnader för männens behandling i offentlig vård. Man kan säga att kvinnors egenbehandling i hemmet subventionerar männens behandling, säger Birgitta Evengård.
Under sin tid som jämställdhetsansvarig på Stockholms läns landsting är hon övertygad om att hitta fler exempel.
Det tydligaste exemplet på genusstyrd läkemedelsförskrivning är SSRI. Det menar Eva E Johansson, vid Institutionen för Allmänmedicin vid Umeå universitet.
? Det skrivs ut dubbelt så mycket till kvinnor och det finns ingenting i biologin som kan förklara det, säger hon.