Astmaförekomsten i Sverige har under de senaste 20 åren ökat från cirka två till åtta procent. Astma är en sjukdom som ökar i hela världen och mest ökar den i industrialiserade länder. Den teori man hade tidigare att luftföroreningar är den stora boven stämmer inte med nya undersökningar.
För skyddade mot infektion
För några år sedan publicerades överraskande resultat från en jämförande undersökning mellan en östtysk stad och München. Den visade att det var mindre astma i den östtyska staden med mycket luftföroreningar än i München. En liknande jämförelse mellan Polen och Sundsvall visade att det var mer astma i Sundsvall.
? Vi håller nu på med en studie där vi jämför astmaförekomst i Stockholm, Örebro och norra Norrland med Helsingfors, Kemi och tre centra i Estland, säger Kjell Larsson. Preliminära resultat tyder på att astmaförekomsten är mycket större i Stockholm än i exempelvis Tallin. Studien är nyligen påbörjad och de definitiva resultaten har vi först om något år.
Skillnaderna skulle enligt nya teorier bero på att vi gör något med immunförsvaret genom att skydda oss mot infektioner. Vi får inte lika mycket infektioner idag genom att vi bor bättre. Vi behandlar med antibiotika och andra liknande läkemedel och får inte de infektioner vi behöver som barn för att utveckla ett fullgott immunförsvar.
? Man har också spekulerat i att det skulle finnas ett omvänt förhållande mellan astma och tuberkulos, säger Kjell Larsson. I u-länder har man lite astma men mycket tuberkulos. Dessa teorier om infektionernas betydelse är dock fortfarande bara en hypotes.
Mammans rökning farlig
Riskfaktorer kan delas in i två typer, dels riskfaktorer som gör att astmatikern blir sämre och dels faktorer som förmår utlösa sjukdomen hos de som tidigare var friska. Den viktigaste riskfaktorn för att utveckla astma är rökning. Även fukt och möjligen kyla innebär risk för astmautveckling hos friska.
När det gäller rökning är det negativt främst ur den aspekten att mamman röker under graviditeten. Att vistas i rökig miljö som litet barn också en mycket negativ faktor.
? Däremot vet vi inte om det finns något samband mellan att den som röker skulle få astma, säger Kjell Larsson. De får en annan typ av påverkan som kroniskt obstruktiv lungsjukdom med emfysem.
Fukt ökar risken
Fukt är något som gör att man lättare utvecklar allergi. Det handlar då främst om fuktig inomhusmiljö, vilket ofta beror på att husen är dåligt ventilerade.
Studier på sjuka hus har ofta inriktats på mögel, men man tror idag att det är fukten i sig som underlättar utvecklingen av astma. Mögel är en mer påtaglig faktor och ofta känner man sig kanske sjuk om det luktar mögel, menar Kjell Larsson.
? Men om man mäter nasal- eller lungfunktion objektivt eller ser om det finns inflammationer i slemhinnor så hittar man inte så stora förändringar, säger han. Generellt är faktaunderlaget för kopplingen mellan sjuka hus och hälsoeffekter mager.
Många skidåkare har astma
Kall luft tycks också vara en riskfaktor. En undersökning har visat att över 50 procent av svenska längdskidåkare på toppnivå har astma, medan det inte alls är lika vanligt bland exempelvis italienska skidåkare. Inte heller i Norge har skidåkare lika mycket astma, vilket visades i en jämförande studie mellan Jämtland och Trondheim med ett ganska milt kustlandsklimat.
När det gäller sambandet med kyla är det hittills bara längdskidåkare som har undersökts. Det har till exempel inte gjorts studier på yrkesgrupper som vistas mycket i kall luft.
? Vi har däremot just avslutat en experimentell studie som visar att friska personer som vistas i kall luft får en inflammation i luftvägarna, säger Kjell Larsson. Man vet också att astma är vanligare längre norr ut i landet.
Men å andra sidan är det inte särskilt kallt i Nya Zeeland och Australien, som har den högsta astmaförekomsten i världen. Den ligger idag på över tio procent. Men där beror ökningen i stor utsträckning på kvalsterallergi.