? Vi är inte så speciella som vi tror. Tvärtom har vi en hel del främmande celler i kroppen, säger Lee Nelson, reumatolog vid Fred Hutchinson Research Center i Seattle.
? Dessa celler kan bidra till att vi utvecklar de sjukdomar som vi brukar kalla autoimmuna.
Under graviditeten byter mor och foster celler med varandra. Dessa celler försvinner inte ur kroppen i samband med förlossningen. I stället lever fostercellerna kvar i åtskilliga år i moderns kropp.
? Vi har hittat celler från sonen 10, 20, 30 år efter att en kvinna har fött en pojke, säger Lee Nelson.
Vid autoimmuna sjukdomar angriper, enligt det klassiska sättet att se, kroppens egna celler den egna vävnaden.
? Men kanske är sjukdomarna inte uteslutande autoimmuna. Det kan vara så att kroppens försvar angriper de främmande cellerna.
Det är HLA-molekylerna som avgör vad som är främmande och vad som inte är det. Om kvinnans barn är lika henne själv, det vill säga om de har HLA som inte skiljer sig så mycket, ökar risken för sjukdom hos modern. Det är främst HLA-DRB1 som tycks vara inblandat vid autoimmunitet.
Det finns en transgenerationell effekt på så sätt att celler från mormodern kan gå över till barnbarnet via modern. Om barnbarnet är likt mormodern ökar risken för att modern ska drabbas av någon autoimmun sjukdom.
Yngre barn kan ärva celler från sina äldre syskon via modern och tvillingar kan ärva direkt av varandra. Blodtransfusion är ett annat sätt att överföra celler.
Cellutbytet med fostret skulle kunna förklara varför kvinnor utgör tre fjärdedelar av alla som drabbas av autoimmuna sjukdomar. Det kan också förklara varför en kvinna kan drabbas av MS om hennes mor har reumatoid artrit eller vice versa.
? Förutsättningen att få sjukdomen ärvs, men det behöver inte vara samma sjukdom som utvecklas.
I dag behandlar olika specialiteter i första hand symtomen och missar därför lätt sambandet mellan de olika autoimmuna sjukdomarna.
Genom att slå ut de främmande cellerna i kroppen skulle dessa sjukdomar kunna behandlas framgångsrikt tror Lee Nelson.
? Målstyrda antikroppar laddade med toxin skulle kunna oskadliggöra cellerna.