Målstyrd behandling ger cancerpatienter bättre prognos

Tumörspecifika antikroppar, ofta lastade med radioaktiva eller giftiga partiklar är grunden för immunoterapi, en av vår tids mest lovande behandlingsformer för cancer. Men när mindre än var tusende antikropp finner sitt mål gör resten skada någon annanstans i kroppen. I Lund testas nu ett blodfilter som ska lösa problemet.

23 sep 2002, kl 09:28
0

Annons

onkologiska kliniken vid Lunds universitetssjukhus. Patienter kommer att behandlas med ett läkemedel och en ny teknik, båda framtagna av företaget Mitra Medical Technology AB i forskningsbyn Ideon i Lund.
Vd Bengt E B Sandberg är hoppfull.
– Det som är helt nytt är själva blodfiltret, och det finns inget vi omedelbart kan peka på i den tekniken som skulle kunna ge nya biverkningar.
Patienterna som ska ingå i den kliniska studien har ”en relativt vanlig cancersjukdom där prognoserna inte är så goda idag”, enlig Bengt E B Sandberg.
Och det är just där den nya tekniken har sin största potential: fungerar den som tänkt kommer den att kraftigt förbättra behandlingsmöjligheterna för en del vanliga cancertyper som är svåra att få bukt med. Bröstcancer, äggstockscancer och prostatacancer är några exempel.

90 procent fastnar i filtret
Idén är enkel. Patienten genomgår immunoterapi, där monoklonala antikroppar specifika för tumörcellerna injiceras i blodet. Varje antikropp är kopplad till ett litet komplex bestående dels av en radioisotop, dels av biotin, en co-faktor även kallad vitamin H. Antikroppskomplexen får cirkulera i kroppen under en tid medan en del av dem letar sig till tumörcellerna och fastnar där. Sedan får patientens blod passera genom ett gelfilter, utanför kroppen, som innehåller proteinet avidin.
Avidin och biotin binder mycket hårt till varandra – något som är känt sedan länge – så det läkemedel som inte bundit till cancercellerna fastnar i filtret. Den radioaktiva isotopen hänger direkt samman med biotinet, vilket gör att metoden fungerar även om antikroppen skulle hinna brytas ned. Tester har visat att över 90 procent av isotoperna försvinner ur blodet på tre timmar.

Isotoper påverkar fler celler
Jan Tennvall, docent och överläkare på onkologiska kliniken i Lund, är prövningsledare för studien. Kliniken har landets största erfarenhet av behandling med radioisotopmärkta antikroppar, som fortfarande är en ny terapiform.
– Många tumörceller, men inte alla, har på sin yta ett antigen som en antikropp kan binda till, berättar Jan Tennvall.
– På de cellerna har även ”kalla antikroppar”, alltså sådana utan isotop, viss effekt. Men kopplar man på en isotop påverkar man inte bara den cell antikroppen fastnar på, utan också dem närmast omkring, oavsett om de har antigen eller ej.
Flera olika cancerformer har med framgång isotopbehandlats i Lund. Problemet är biverkningarna. Redan vid låga stråldoser påverkas benmärgen, och vid högre levern, njurarna och lungorna. Det håller nere doseringen så mycket att terapins effekt ibland inte räcker.
Med det nya blodfiltret skulle biverkningarna från den överflödiga medicinen minska och dosen kunna höjas.
– Större dos till tumören innebär större chans att behandlingen blir framgångsrik, konstaterar Jan Tennvall.

En ny idé
Enligt Bengt E B Sandberg är Mitra ensamma om sin teknik som har patenterats i hela världen. Göran Lindquist, företagets medicinske chef, tror att en viktig orsak till att just detta forskningsprojekt verkar lyckas är samverkan mellan olika yrkesgrupper. Mitras personal har utvecklat produkten tillsammans med högskolor i både Europa och USA, med andra forskningsföretag, och hela tiden i nära samarbete med cancerforskare vid Lunds universitet och universitetssjukhuset.
– Vi är väldigt privilegierade som har haft både cancerläkare och radiofysiker med i utvecklingen från början, säger Bengt E B Sandberg.
Möjligen handlade det också om att någon helt enkelt behövde få den rätta idén.
– Hittills har forskare försökt finna en lösning på problemet inuti kroppen, kanske för att det känns enklare och mer naturligt. Men på det viset gör man det betydligt mer komplicerat än om man förlägger reningsprocessen utanför, säger Göran Lindquist.

Ingen oro inför testerna
Principen fungerar för alla antikroppar, oavsett hur de ser ut. Behandlingen går relativt snabbt, och läkaren kan själv bestämma exakt när filtreringen ska ske. Dessutom är processen oberoende av patientens egen farmakokinetik, medan motsvarande behandling inuti kroppen skulle behöva skräddarsys.
Varken Bengt E B Sandberg eller Göran Lindquist säger sig känna oro inför den kliniska prövningen. Filtret är noga testat på helblod, biotin är ett kroppseget ämne och avidin finns det mycket klinisk erfarenhet av.
– Rent ekonomiskt tillför det här marginella kostnader vid en cancerbehandling. I kombination med kirurgi och annan konventionell behandling är jag övertygad om att det innebär besparingar för samhället, säger Bengt E B Sandberg.

Naturlig gräns
De första patienter som ingår i studien kommer vara sådana som inte svarat på konventionell behandling.
– När jag läste till läkare stod det i böckerna att cancer var en obotlig sjukdom, säger Göran Lindquist. Fortfarande talar man för varje ny teknik inte om bot, utan om hur mycket livslängden ökar. En ökning med några månader anses bra! Behandling med radioaktiva antikroppar är väldigt lovande, men det finns en naturlig gräns för hur långt man kan nå med den idag. Det som provas nu är en bra lösning. Kanske den enda lösningen.

Lisa Kirsebom