Malin Grape är Sveriges första ambassadör mot antimikrobiell resistens, AMR-ambassadör. Det blev hon år 2022, som Läkemedelsvärlden rapporterade om.
Snart avslutas hennes uppdrag, då det inte förlängs efter årsskiftet. Malin Grape är tjänstledig från Folkhälsomyndigheten, där hon tidigare var chef för enheten för antibiotika och vårdhygien.
Under måndagen deltog Malin Grape vid ett seminarium om FN:s högnivåmöte om antibiotikaresistens i New York den 26 september i år. Evenemanget, med rubriken ”Vad hände på FN:s högnivåmöte om antibiotikaresistens – och vad händer sedan?” arrangerades gemensamt av Läkemedelsvärlden och Apotekarsocieteten.
FN-mötet, då företrädare för världens länder samlas för andra gången, för att diskutera antibiotikaresistens, har kallats för ett ”ödesmöte”.
Malin Grape är nöjd med resultatet
Under seminariet summerar Malin Grape vilken påverkan Sverige haft för att arbeta mot antibiotikaresistens på högnivåmötet om antimikrobiell resistens den 26 september i år.
– Sammantaget tycker jag att vi ska vara nöjda och stolta med vad som har åstadkommits. Sverige har påverkan på vad som händer i världen, säger hon.
Hon berättar Sverige har tre prioriterade områden. De är global samordning, styrning och ansvarighet, tillgång till nya och befintliga antibiotika samt forskning och innovation samt finansiering för implementering av nationella handlingsplaner.
Malin Grape glad över ”Team Sweden”.
Själva påverkansarbetet varken börjar eller slutar med själva högnivåmötet, konstaterar hon.
En viktig del i förberedelsearbetet är att förankra de svenska målsättningarna med svenska aktörer som finns baserade i Sverige och är internationella, berättar hon.
– Vi är glada över att ha fått sådant engagemang för det svenska arbetet. För det är det vi står på, vår solida grund, när vi är en stark röst i världen.
– Vi fick mycket inspel och i den mån som folk höll med, kunde man också så mycket som möjligt tala med en röst. Att Sverige talar med en röst kring de här prioriteringarna.
Hon nämner exempelvis organisationen React, Action on antibiotic resistance, som gjort en stor insats för att engagera civilsamhället runt om i världen mot antibiotikaresistens och påverka andra länder.
– Jag tror att det samlat har bidragit väldigt mycket, förutom att vi har känt starkt stöd. Att Sverige är samlade som ett ”Team Sweden”.
Måste utbilda FN-diplomater
Malin Grape konstaterar också att de fokuserat mycket på rent utbildande insatser. Att få människor att förstå och skapa engagemang.
– De här förhandlingarna jag pratar om har pågått i FN i New York, av generella FN-diplomater som inte kan ett skvatt om antibiotikaresistens eller hälsopolitik. De flesta hade inte det här på radarn. Vi har ju pratat om ett högnivåmöte i flera år och förberett oss. Men för dem kom det ju månaden innan.
– Man får ju tänka på att de arbetar med internationella relationer och alla sorters frågor, som förhandlingar om Gaza, säger hon.
Malin Grape: ”Förstå hur stort det är”
Just krig och konflikter, polarisering mellan nord och syd och alla slags internationella relationer som gnisslar påverkar även den här typen av förhandlingar.
– Ryssland gick plötsligt in och satte sig emot något som inte alls har något att göra med antibiotikaresistensaspekterna i den paragrafen. Utan för att visa motstånd mot den här enigheten.
– Det tycker varit jättespännande. Men det innebär också att vi måste förstå hur stort det är ändå att vi kommit överens om så här mycket konkreta saker som, om vi använder dem rätt, kommer att göra skillnad.
Malin Grape nöjd med nationella mål
Vid mötet antogs en ny deklaration som ska vägleda medlemsländernas arbete för att motverka resistens mot antibiotika.
I deklarationen ingår bland annat att länderna kommer överens om att minska antalet dödsfall som orsakas av antibiotikaresistens med tio procent till år 2030.
– Det låter lite banalt med tio procent, det är inget wow-mål. Tyvärr är det dessutom jättesvårt att uppnå eftersom det ökar hela tiden. Men det är ändå något att hänga upp det här arbetet på och motivera inte minst politiken att göra mer.
Att länderna ska sätta nationella mål och följa upp dem är något Sverige drivit. Malin Grape är jättenöjd med att ha fått igenom det.
– Det tror jag har mycket större effekt, vad man gör i länderna. Att de gör sina egna prioriteringar. Oavsett om de är ambitiösa mål eller inte så måste man sätta sig ner och titta på ”Vad behöver vi göra?”. Och förhoppningsvis avsätta resurser till det.
De flesta länder saknar finansiering
Det sattes även upp ett mål att 60 procent av länderna ska ha finansierade nationella handlingsplaner.
– De flesta har nationella handlingsplaner. De flesta har ingen finansiering för dess genomförande, konstaterar hon.
Malin Grape var också nöjd med inrättandet av en oberoende panel som samlas kring evidensbaserade insatser mot antimikrobiell resistens.
– Prevention, tillgång till antibiotika och One health har också kommit ut på ett överraskande positivt sätt. Prevention behövde vi inte ens strida för.
Det bestämdes också att det blir ett nytt högnivåmöte 2029.
– Det finns väldigt mycket att göra men vi har en bra grund att ta avstamp i, konstaterar hon.
Besviken över djur- och miljöområdena
Under frågestunden svarade Malin Grape på Lena Ring, Apotekarsocietetens vd, fråga om vad hennes hälsopolitiska ”hisspitch” till politiker skulle vara.
– Tråkigt nog är grunden att de måste förstå vilken betydelse antibiotika har för både folkhälsan och den moderna sjukvården. Jag önskar att det redan var en självklarhet och att man kunde gå in på vad vi behöver göra. Men vi är faktiskt kvar där.
Helene Wallskär, chefredaktör för Läkemedelsvärlden, undrade vad Malin Grape är mest besviken över.
– Man gjorde inte några stora framsteg inom djur- och livsmedelsområdet och man gjorde ännu mindre framsteg inom miljöområdet, svarar hon.
Malin Grape är inte redo för efteranalys
Malin Grape utvecklar ämnet efteråt. Sverige förbjöd exempelvis antibiotika i djurfoder redan 1986. Men i många länder används det för att få djuren att växa snabbt.
– Det är en stor omställning, och långsiktig, för många länder, konstaterar hon.
Vid årsskiftet avslutar hon sitt arbete som AMR-ambassadör. Än är hon inte redo för att göra någon efteranalys.
– Jag är fortfarande mitt uppe i arbetet. Det får komma sedan.
Lämnar snart över frågan
Någon ny AMR-ambassadör är inte tillsatt av regeringen. Malin Grape har kvar sin anställning vid Folkhälsomyndigheten, men hennes tidigare position är ersatt av en ny ordinarie chef.
– Vi får se vad det blir, jag har kvar min anställning på Folkhälsomyndigheten.
Snart får hon lämna över stafettpinnen när det gäller antibiotikaresistens till sin tidigare chef, Karin Tegmark Wisell, som varit generaldirektör för Folkhälsomyndigheten.
Kampen mot antibiotikaresistens kommer att vara en av flera områden som Karin Tegmark Wisell får på sitt bord i sin nya roll som Sveriges ambassadör för global hälsa.
Här ser du hela seminariet gratis
I seminariet deltog även Otto Cars, professor emeritus i infektionssjukdomar och grundare av React, Thomas Tängdén, specialist i infektionsmedicin vid Akademiska sjukhuset och ordförande för Strama samt Katarina Lönnqvist, samordnare när det gäller antibiotikaresistens vid Läkemedelsverket.
Du kan se hela seminariet kostnadsfritt genom att klicka HÄR.
