PET-teknologin har på senare år hjälpt forskarna till ökad förståelse kring den gåtfulla migränsjukdomen. Man har exempelvis kunnat lokalisera ett område i hjärn- stammen som aktiveras specifikt vid migrän. Brittiska forskare under ledning av professor Peter Goadsby kunde dessutom nyligen identifiera ett område i hypothalamus där specifik aktivitet uppträder vid Hortons huvudvärk.
– Dessa fynd har gjort att man med rätta kan säga att migränsjukdomen flyttat in i det centrala nervsystemet. Migrän är definitivt lika mycket neurologi som Parkinsons sjukdom eller epilepsi, säger Lars Edvinsson, professor och migränforskare vid universitetssjukhuset i Lund.
Fokus på neurotransmittor
Även på mer detaljerad neurologisk nivå har kunskapen ökat. Lars Edvinssons forskning är inriktad på den sensoriska neurotransmittorn CGRP (calcitonin gene-related peptide, se även artikel på sidan 26). Denna peptid är den enda signalsubstans som man idag säkert vet frisätts vid en migränattack. Gruppen har påvisat substansens förekomst, dess receptorer i den intrakraniella cirkulationen och dess koppling till sjukdomen i kliniska studier. De numera etablerade triptanerna normaliserar visserligen CGRP-nivåerna, men medlens vasokonstriktoriska egenskaper är en nackdel (se artikel på sidan 26). Stor försiktighet är till exempel indicerad hos personer med hjärtkärlsjukdom.
CGRP-hämmare i pipeline
Därför sker en industriell utveckling nu med sikte på mer renodlade CGRP-hämmare.
– Detta är en av de hetare forskningslinjerna för närvarande och flera större läkemedelsbolag har substanser som nått klinisk prövning. Några publicerade data finns dock inte ännu, säger Lars Edvinsson. Läkemedelsindustrin testar för närvarande även en rad andra läkemedelskandidater på migränområdet. GlaxoSmithKline har exempelvis en så kallad adenosinreceptorblockerare i pipeline, och Lilly har tagit fram en substans med inriktning på 5HT-1F-receptorn.
Genetisk förståelse
Att migränsjukdomen har en genetisk komponent har varit känt sedan länge. Ett barn löper en ungefär 50-procentig risk att utveckla sjukdomen om en förälder har migrän. Den snabbt växande genetiska förståelsen av migrän kan få betydelse för den framtida läkemedelsforskningen och kanske på sikt kan leda till mer specifika eller rentav individuellt skräddarsydda terapier. Den nederländske forskaren Michael Ferrari visade i slutet av 1990-talet att en specifik gen på kromosom 19, som styr uttrycket av vissa kalciumkanaler i CNS, har en nyckelroll vid så kallad hemiplegisk migrän (en allvarlig men ganska ovanlig typ av migrän). Forskarna lyckades till och med identifiera vilken DNA-byggsten, nukleotid, som är muterad vid sjukdomen. Omfattande forskning pågår kring denna och andra kalciumkanalrelaterade gener, som också antas vara involverade i vanligare former av migrän. Kalciumkanalaktiviteten påverkar kalciumnivåerna i hjärncellerna, vilket i sin tur påverkar frisättningen av signalsubstanser i CNS.
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
Hej jag skulle vilja komma i kontakt med denna doktor då jag har mycket problem med min migrän 2-4ggr i veckan.
Och skulle gärna ställa upp i ett test om han skulle göra några fler.
Det skulle vara intresant och se om den skulle hjälpa mig med.
MVH Peter H