Angiotensin II-antagonisten losartan (Cozaar) visade sig inte vara bättre än ACE-hämmaren captopril i den nyligen publicerade Optimaal-studien (Optimal Trial in Myocardial Infarction with the Angiotensin II Antagonist Losartan). Studien presenterades den 2 september, vid den nyligen avslutade ESC-kongressen i Berlin, och publicerades samtidigt på Lancets hemsida.
Den primära effektparametern, mortalitet, visade en positiv trend för captopril, men var inte signifikant (18,2 procent för losartan mot 16,4 procent för captopril). Däremot var den fördefinierade effektparametern kardiovaskulär död, signifikant bättre för captopril (13,3 procent mot 15,3 procent för losartan). Övriga effektparametrar visade även de en positiv trend för captopril. Samtliga mortalitetsskillnader inträffade inom studiens första sju månader. Därefter var kurvorna parallella.
Studien genomfördes i sju europeiska länder och inkluderade 5477 patienter i akutfasen av en hjärtinfarkt. De randomiserades till antingen 50 mg losartan dagligen eller 50 mg captopril 50 mg tre gånger dagligen. Patienterna följdes i snitt i 2,7 år.
Som väntat tolererades Losartan bättre. Färre patienter i losartangruppen upplevde biverkningar och avbröt studien på grund av biverkningar än patienter i captoprilgruppen.
Resultaten ligger i linje med de från Elite II, på hjärtsvikt, där samma preparat jämfördes. Även den visade en positiv trend för captopril. Enligt Kenneth Dickstein, verksam vid universitetet i Bergen i Norge, som presenterade studien i Berlin, är det fortfarande oklart om ACE-hämmare är bättre än angiotensin II-antagonisterna.
Enligt Kenneth Dickstein är fortfarande ACE-hämmare förstahandsmedel för patienter som genomgått hjärtinfarkt men att losartan kan vara ett alternativ för patienter intoleranta för en ACE-hämmare.
En förklaring till studiens resultat, som Kenneth Dickstein framförde, kan vara att dosen losartan var för liten. Samma dos, 50 mg, användes i Elite II, som visade sämre resultat än captopril. Däremot användes 100 mg i både Life-studien (mot betablockaren atenolol) samt i Renaal-studien (mot placebo som tillägg till konventionell behandling), som båda visade bättre resultat.