Under de senaste tjugo åren har risken att ett svenskt barn ska drabbas av allergi ökat tre till fyra gånger och idag har drygt en tredjedel av alla barn i Sverige någon form av allergisk sjukdom.
Utvecklingen av allergier följer samma mönster i hela Europa. Det finns dock vissa skillnader mellan Nord- och Sydeuropa där de sydliga delarna ligger något senare i utvecklingen än de nordliga.
Ökade allergier följer i spåren av vårt moderna levnadssätt. Enligt en studie på Grönland, som genomgått en snabb utveckling från ett samhälle byggt på jakt och fiske till ett modernt samhälle, fördubblades förekomsten av allergier mellan åren 1987 och 1998.
Forskningen tyder också på att det inte är luftföroreningar som är orsaken. I de forna socialistiska staterna i Östeuropa är luftföroreningarna ofta kraftiga men allergier är betydligt ovanligare än hos oss.
Hygienhypotesen
Enligt den så kallade hygienhypotesen som lanserades 1989 av den brittiske epidemiologen David Strachan kan överdriven hygien vara en förklaring. Det gör att vi utsätts för färre bakterier som antas vara nödvändiga för att stimulera och driva på utmognaden av vårt immunsystem.
Nya studier visar att bristen på vissa bakterier gör att svenska barns immunsystem knappt påverkas alls under det första halvåret. Ett sätt att minska allergierna skulle därför kunna vara att stimulera små barns immunsystem på konstgjord väg. Det pågår flera studier både i Sverige och utomlands där man ger nyfödda barn laktobaciller under det första levnadsåret.
Även djurförsök ger stöd för hypotesen. Immunfunktionen hos möss som växer upp helt utan bakterier liknar i många avseenden den hos allergiska människor. När djuren får normala bakterier i tarmen blir de toleranta mot vanliga allergen.
Räcker inte
Men Sven-Erik Dahlén, professor vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet i Stockholm, tycker inte att hygienhypotesen räcker som förklaringsmodell.
– Det är inte så enkelt som att det är bra med smutsig miljö och många infektioner i barndomen. Man kan säga att kunskapen om hygienhypotesen har förfinats med åren och idag riktar man mycket intresse på kostens betydelse samt vilka infektioner man har varit utsatt för som spädbarn.
Barn som lever naturnära i antroposofisk miljö och som äter mycket mjölksyrade grönsaker har till exempel hälften så ofta allergier jämfört med andra barn.
Sven-Erik Dahlén menar att mycket av förvirringen kring olika råd som ges om riskfaktorer bottnar i att man inte skiljer på primär- och sekundärprevention när resultaten av den epidemiologiska forskningen presenteras för allmänheten.
– Exponering för katt är ett typexempel, säger han.
Förvirrat om katt
Det finns idag ganska starka data som visar att atopiska individer som tidigt lever i en miljö med katter eller på bondgård löper mindre risk att bli allergiska jämfört med individer som lever i en mer allergensanerad miljö.
– Men det är inga dramatiska effekter, och när de väl blivit allergiska ska man naturligtvis inte ha katt hemma. Det här blandas ofta ihop.
Och att hänga med i rönen kring husdjur är inte helt lätt. Studier har visat att både mycket låg och mycket hög utsatthet för kattallergen har skyddseffekt. En engelsk studie har till exempel visat att barn som under sitt första levnadsår umgicks med minst två hundar och katter hade en kraftigt lägre risk att vara allergisk vid sex års ålder jämfört med barn som bara hade en katt eller hund hemma. En stor norsk studie visade att om man har katt i hemmet under de första åren av livet ökade risken för astma hos atopiska individer, men sambandet var starkare ju ovanligare katter var i samhället för övrigt. Hos atopiska individer minskade förekomst av hund i barnaåren risken för hösnuva, medan risken för astma inte påverkades.
Nya infallsvinklar
Allergi beror inte bara på immunologiska reaktioner och idag börjar man få mer kunskap om kopplingen till den kroniska inflammatoriska processen. Mastceller är inblandade i olika typer av kroniska och akuta inflammationer och det pågår studier bland annat vid Uppsala universitet där man försöker ta reda på om man kan hindra allergiska reaktioner genom att oskadliggöra mastcellerna.
I New England Journal of Medicine publicerades nyligen (2006;354:697-708) en artikel som för första gången visar att etanercept, en TNF-alfahämmare för behandling av reumatoid artrit, också kan ha effekt på svår astma.
– Det innebär att man börjar se mer och mer likheter mellan allergi och andra svåra kroniska sjukdomar, säger Sven-Erik Dahlén.
– Ett annat spår som är spännande är möjligheten att i framtiden kunna vaccinera mot immunglobulin E.
Tarmflorans betydelse
I den så kallade Florastudien har mikrobiologen och immunologen Agnes Wold och medarbetare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg inom ett EU-projekt studerat tarmflorans betydelse för allergier. I en just avslutad studie har de följt 100 barn i Sverige, 100 i England och 100 i Italien från födseln och upp till ett års ålder genom att analysera avföringsprov.
– Vi hittade inte någon enskild odlingsbar bakterie som skulle kunna kopplas till skydd mot utvecklingen av allergier, berättar Agnes Wold.
Hon tror att det är själva variabiliteten i tarmfloran som har förändrats på senare år. En annan förklaring kan vara att det beror på någon bakterie som inte är odlingsbar och en tredje möjlighet är att det kan hänföras till bakterier som finns uppe i tunntarmen där den största delen av immunsystemet finns och att odling av avföringsprover inte avspeglar denna flora.
Genom andra studier har Agnes Wold identifierat ett speciellt stafylokock-toxin som ger en kraftig aktivering av immunsystemet. Vissa barn har toxinet i tarmen och de har en ökad förmåga att trycka ner olämpliga immunsvar som allergier.
– Vi har tagit patent på användning av stafylokocktoxin för stimulering av tolerans och skydd mot allergi och börjat testa det i djurförsök. I förlängningen skulle man kunna ge toxinet i form av näsdroppar. Vi har också startat en studie där vi jämför barn som har toxinet med de barn som inte har, säger hon.
Agnes Wold har svårt att se någon annan förklaring till allergiernas utbredning än hygienhypotesen.
– Det finns fyra faktorer som man idag är helt överens om att de ger skydd mot allergier. Det är fattigdom, uppväxt med många syskon, uppväxt på bondgård och uppväxt med djur tidigt.
– Jag har svårt att tänka mig någon annan förklaring än att man stöter på mer främmande ämnen tidigt och att det ger en ökad immunstimulering.
– Det troligaste är att det är en total variabilitet i tarmfloran som har försvunnit i vårt moderna samhälle, säger hon.