Lindra, bota, förebygga och förändra

Vi har alla en föreställning om att vi inte ständigt bör äta olika mediciner. Men att upprätthålla denna föreställning blir svårare när läkemedel får allt färre biverkningar, när effekterna blir mer precisa och kan avhjälpa våra dagliga bekymmer. Detta skriver den 27 årige danske apotekaren Claus Møldrup i sin nyligen utgivna bok "Den medicinerede normaliter". Med boken vill han skapa debatt kring det faktum att allt fler normala tillstånd kan påverkas med piller. Hur förändras vår syn på oss själva och på andra människor när gränsen mellan sjukt och friskt, mellan normalt och onormalt flyter och flyttas?
Önskan att påverka normala kroppsfunktioner med naturliga, renframställda och syntetiserade produkter är gammal. Välkända exempel är afrodisiaka, ginseng, cannabis, koffein, amfetamin m.m. En förändring inträffade i början av sextiotalet med introduktionen av p piller. Då blev påverkan mer precis och utan beroendeframkallande biverkningar. Sedan dess har det fortsatt med nya läkemedel och nya debatter: smärtfri förlossning, doping, hormontillskott till djur och människor. Under de senaste åren har bl a medel mot håravfall, erektionsstörningar och fetma väckt debatt och lett till ekonomisk oro hos stat och landsting. Det kulturella konsekvenserna har uppmärksammats mindre. Sexualiteten förändrades med p pillren. Kommer den att förändras ytterligare av nya piller och functional foods?
Bakom hörnet väntar nya möjligheter att förändra normala beteenden. I spåren av Alzheimerforskningen kan vi vänta oss nya preparat, som förbättrar korttidsminnet hos friska. Medel mot normal situationsnervositet samt sådana som påverkar humör och känslor är också aktuella.
Utvecklingen reser flera frågor och svaren pendlar mellan teknikoptimism och kulturpessimism. Kommer vi att fördra en berättare, som rodnar och stakar sig när vi vet att problemen kan behandlas med piller? Med nya medel kan känslolivet både skruvas upp till operanivåer och ner till Papphammars försiktighet. När vet man att man möter den äkta personligheten? Kommer den att finnas?
Piller till friska år en framtida aktiehöjare för läkemedelsföretagen. Dels är de potentiella konsumenterna mycket fler än för läkemedel och dels kommer produkterna ofta som spin off till läkemedelsforskningen (forskning pågår om hur SSRI förbättrar den sociala förmågan hos friska). De kliniska prövningarna kan dessutom göras billigare   friska finns det gott om. Kommer läkemedelsforskningen att trängas tillbaka av en lönsammare friskmedelsforskning?
Vem skall bestämma över piller till friska och hur skall de klassificeras? ju ofarligare i medicinsk mening dessa blir, desto större anledning att släppa dem fria som invärtes kosmetika? Idag är synen på medicinering av friska ambivalent. Betablockerare till idrottsmän fördöms som doping men accepteras när de används av t ex violinister! I en enkätundersökning, som Møldrup genomfört, uppgav knappt 40 procent att de var positiva och knappt 50 att de var negativa till att nyttja preparat för att påverka sina prestationer.
Vad blir konsekvenserna om man vägrar att ta sitt influensavaccin som arbetsgivaren erbjuder eller om man inte vill svälja sitt melatoninderivat för att klara skiftgången? Utebliven löneökning kanske.
Møldrup har skrivit en tankeväckande bok. Hans lösning på de aktuella frågorna är att låta en konstellation av politiker, myndigheter, konsumenter, experter och industrirepresentanter styra forskningens inriktning. Det är en lösning, som inte hör hemma i en marknadsekonomi. Det gör däremot diskussionen om framtidsfrågorna. Låt den rasa!