Innan imatinib godkändes var medianöverlevnaden vid KML fem år. Idag är prognosen betydligt bättre, men en del patienter blir inte hjälpta av preparatet.
Martin Höglund, docent och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, uppskattar att det sammanlagt är upp till 15 procent av patienterna som utvecklar resistens, inte svarar tillfredsställande på behandlingen eller får så kraftiga biverkningar att de inte kan använda imatinib. Dessa behöver en alternativ terapi.
Hämmar fler proteiner
Sjukdomen beror på en translokation av en protoonkogen så att hybridgenen bcr/abl uppstår, vilket leder till en okontrollerad celldelning av granulocyter. Genom att imatinib hämmar det tyrosinkinas, som bcr/abl-genen bildar och som orsakar den sjukliga celldelningen, blir många patienter hjälpta. Dasatinib hämmar samma tyrosinkinas som imatinib, men skiljer sig genom att dessutom inhibera fler onkogena tyrosinkinaser.
– Eftersom substansen har en bredare verkningsmekanism kan den ha effekt för patienter som inte svarar på imatinib, säger Martin Höglund.
I en fas II-studie med 186 patienter som antingen var resistenta mot eller inte tolererade imatinib svarade 90 procent på dasatinib efter ett halvår. Läkemedlet har beviljats snabbhandläggning av FDA och nu pågår ytterligare fas II-studier, bland annat i Uppsala där Martin Höglund är delaktig i att utvärdera preparatet.
– Svarsfrekvensen är hög, men det finns tveksamheter kring hur länge svaret står sig. En del patienter har först svarat och sedan utvecklat resistens.
– Men vi har även patienter som haft långvarig effekt och det är värdefullt. De har svarat på behandling i ett och ett halvt år. Längre vet vi ännu inte.
Aggressiv leukemi
Substansen prövas också mot den aggressiva men ovanliga blodcancerformen Philadelphia-positiv ALL. Ungefär tio nya fall upptäcks varje år i Sverige. Den enda botande behandlingen är benmärgstransplantation.
Dasatinib har visat signifikant effekt mot sjukdomen och det finns förhoppning om att substansen ska kunna förbättra prognosen för patienter.
Bristol-Myers Squibb är inte det enda företag som arbetar med andra generationens tyrosinkinashämmare. Också Novartis, som utvecklade imatimib, har ett preparat i fas II som visat effekt för patienter resistenta mot dagens terapi.
