Tre pristagare delar på årets nobelpris i fysik, som delas ut av Kungliga Vetenskapsakademin.
Amerikanen Arthur Ashkin får ena halvan av priset för sina upptäckter som lett fram till utvecklingen av optiska pincetter. Ashkins forskning har gjort det möjligt att med hjälp av laserstrålning fånga och studera enskilda atomer, vilket har haft och har betydelse för studier av biologiska system.
Bland annat har rörelser av olika molekyler inuti celler kunnat studeras, som proteinet kinesins rörelse längs med mikrotubuli i cellskelettet. Nu för tiden hör optiska lasrar till standardutrustningen i många laboratorier för att studera biologiska processer, inklusive proteiner och DNA.
Den andra halvan av fysikpriset delas lika mellan fransmannen Gérard Mourou och kanadensiskan Donna Strickland, för deras metod att skapa högintensiva laserstrålar. Tillsammans utvecklade de tekniken chirped pulse amplification, CPA, som resulterar i ultrakorta och superstarka laserpulsar.
De högintensiva laserstrålarna används inom en mängd områden, bland annat vid operationer av närsynthet, där en mycket smal och högintensiv laserstråle används för att ta bort vävnad i ögats hornhinna. Tekniken används också bland annat för att tillverka kirurgiska stentar. I framtiden skulle tekniken kunna användas för att utveckla intensiva protonstrålar som kan användas för att utplåna cancerceller i kroppen.
Donna Strickland, verksam vid University of Waterloo i Kanada, är den första kvinnan på 55 år att få nobelpriset i fysik. Innan henne har bara två kvinnor tilldelats fysikpriset.
Gérard Mourou är verksam vid E´cole Polytechnique i Palaiseau i Frankrike liksom vid University of Michigan i USA.
Arthur Ashkin är verksam vid Bell Laboratories i USA.
