Långsam introduktion av nya antikoagulantia

För drygt ett år sedan godkändes blodförtunnaren Pradaxa (dabigatran) mot stroke vid förmaksflimmer. Innan godkännandet pratades det om att warfarinets räknade dagar och att vården hade stora besparingar att göra med de nya blodproppshämmarna.

Men introduktionen sker långsamt och idag behandlas omkring 2100 personer i hela Sverige med medlet för förmaksflimmer. Den gamla trotjänaren warfarin är fortfarande förstahandsval för de omkring 84 000 personer som förhöjd risk för stroke till följd av förmaksflimmer.

Användningen av nya antikoagulantia skiljer sig stort mellan länen. I Västmanland, som ligger i topp, har 0,61 individer per 1000 innevånare hämtat ut dabigatran under tredje kvartalet 2012. Siffran för riket är 0,20 och  längst ner hamnar Jämtland där 0,02 individer per 1000 innevånare hämtat ut medlet. Mikael Hoffman på NEPI som tagit fram statistiken, säger att skillnaderna kan beror på att rekommendationerna skiljer sig mellan landstingen.
– Skillnaderna är också ofta störst i en introduktionsfas av ett läkemedel.

Paul Hjemdahl är professor i klinisk farmakologi på Karolinska institutet och har arbetat med införandet av nya antikoagulantia i Stockholm läns landsting. Han menar att det finns en poäng med att introduktionen sker långsamt.
– Dessa patienter kommer inte in på kontroller på samma sätt som warfarinpatienter och det är viktigt att ta det lugnt. Vi vet ingenting om långtidseffekterna än så länge, säger han.

Hur uppföljningen av patienterna ser ut ligger på respektive landsting att utforma och rekommendationerna skiljer sig åt. Men i alla rekommendationerna ingår att njurfunktionen kontrolleras innan behandling startar, eftersom doseringen av dabigatran är beroende av den. Denna ska kontrolleras minst två gånger per år men här finns indikationer på att vården slarvar.
– Inom SLL har vi rekommendationer att man använder en särskild funktion i journalprogrammet Take care med uppgifter om njurfunktionen. Men följsamheten är inte helt perfekt, konstaterar Paul Hjemdahl.

Vilket test som ska användas för att mäta njurarnas funktion råder det också delade meningar om. I en SBU-rapport som publicerades nyligen rekommenderas att man gör två tester och tar medelvärdet av dessa.
– Jag kan tycka att det är bäst att använda samma metod som användes i de kliniska prövningarna för dabigatran. Säger Paul Hjemdahl.

Vården har också en viktig uppgift i att informera patienter som står på nya typer av blodförtunnare som Pradaxa och Xarelto (rivaroxaban) om de blödningsrisker som finns. Precis som för Waran så finns speciella brickor som patienterna kan bära så att omgivningen vet att de står på blodförtunnande. Det finns också kort med information att ha med sig i plånboken. Men långt ifrån alla känner till detta.
– Vi får rapporter om att det slarvas mycket med dabigatranbrickorna vilket är väldigt olyckligt eftersom allvarliga blödningar är lika vanliga med dabigatran som med en välskött warfarinbehandling. Dessutom saknar vi en antidot mot dabigatran, säger Paul Hjemdahl.