Sedan lagen om generiskt utbyte på apoteken kom 2002 har användningen av prisvärda generiska läkemedel sparat skattebetalarna flera miljarder kronor. Medel som har kunnat användas på nya innovativa läkemedel och andra satsningar inom sjukvården.
Anledningen till att reformen varit så framgångsrik är att behovet av att ändra förskrivningsmönstret försvann. Tidigare behövde man göra ett aktivt val att förskriva ett generiskt preparat, något som läkemedelskommittéerna också arbetade för genom att rekommendera en specifik leverantör. Efter 2002 spelar det ingen roll vilket preparat som förskrivs, det preparat som ligger lägst i pris expedieras.
Ibland blir dock den generiska produkten inte direkt utbytbar mot originalet. Läkemedelsverket kan göra bedömningen att trots bevisad bioekvivalens, som är grunden till ett godkännande som generika, så kan man inte godkänna direkt utbytbarhet. Dessa generika hamnar alltså i den situation som rådde för alla generika innan 2002.
Tyvärr har inte läkemedelskommittéerna uppmärksammat detta förhållande fullt ut. Man fortsätter ofta att rekommendera på substansnivå och inte på leverantörsnivå vilket får till följd att förskrivningen inte påverkas nämnvärt. Förskrivs originalet expedieras originalet och besparingen uteblir.
Ett aktuellt exempel är generiskt alfuzosin som har funnits på marknaden sedan maj 2006 och vars försäljning i november 2007 motsvarade en marknadsandel på endast 5-6 procent trots priser som ligger runt 70 procent under originalet Xatral OD. Hade produkten varit direkt utbytbar så skulle den generiska marknadsandelen varit runt 80-85 procent. Eftersom Xatral OD säljer för över 110 miljoner kronor per år finns här en årlig besparingspotential på minst 70 miljoner kronor som inte utnyttjas!
För att göra besparingen måste man aktivt rekommendera en enskild leverantörs produkt samt aktivt arbeta för att denna verkligen förskrivs. Det finns goda exempel runt om i landet där man lyckats med just detta och realiserat mångmiljonbesparingar.
Vi anser därför att många läkemedelskommittéer måste förbättra sina strategier när det gäller icke-utbytbara generika, specificera sina rekommendationer och aktivt arbeta med att påverka förskrivningen. Det finns det flera miljoner skäl till.
