Att man skulle hamna i förhandlingar med läkemedelsföretag om priset på öppenvårdsläkemedel, alltså läkemedel som expedieras på apotek, var landstingen inte förberedda på.
Men när TLV sa nej till Janssens och Roches begärda pris för cancerläkemedlen Zytiga och Zelboraf hamnade frågan i knät på NLT-gruppen, en expertgrupp vars uppgift främst är att värdera nya avancerade läkemedelsterapier. Gruppen har inte befogenhet att sluta några avtal men navigerade sig fram efter bästa förmåga. Nu börjar landstingen, efter många och långa diskussioner, ett efter ett skriva på de sekretessbelagda avtal expertgruppen lotsat fram.
Troligen kommer vi få se mer av sådana här avtal för läkemedel som av något skäl inte passerar subventionsmyndigheten och då måste landstingen klura ut ett annat mer effektivt sätt att förhandla med företagen. Hur det ska gå till funderar en arbetsgrupp inom SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, på för tillfället.
– Vi har ju ingen ordning eller organisation för det här idag, utan NLT fick kämpa på utan vare sig ett uppdrag eller egentliga resurser, konstaterar Mikael Svensson projektledare för arbetet att hitta en strategi och förslag på hur sådana här situationer ska lösas framöver.
I det projekt han leder ingår, förutom en framtida strategi för läkemedel som inte fått något pris och saknar konkurrens, också en plan för vilka möjligheter landstingen har att påverka priset på förmånsläkemedel inom vissa definierade grupper. Här är typexemplet TNF-hämmarna där Skånes och Stockholms försök att ordna rabatter hamnat i förvaltningsdomstolarna.
– När det handlar om till exempel TNF-hämmarna, en grupp likvärdiga subventionerade läkemedel med samma pris, är landstingen pådrivande för att få en bättre konkurrens. Medan den andra situationen, där det saknas konkurrens, mer drivs av företagen, beskriver Mikael Svensson.
Arbetet drivs inom ramen för Elis-projektet, Effektivare läkemedelsupphandling i samverkan, som pågått under några år. Två andra delprojekt gäller upphandlingar och att upprätta en för alla landsting gemensam prisdatabas.
Från att varje landsting upphandlat sjukvårdens läkemedel separat går landstingen idag ofta samman i kluster. Än effektivare och billigare kan det bli med nationella upphandlingar.
Men när Hpv-vaccinet skulle upphandlas fick Stockholms läns landsting uppdraget, en erfarenhet som eventuellt kan förskräcka. Distributionen av vaccin försenades åtskilligt på grund av en mängd överklaganden. Det är också ett otympligt förfarande eftersom alla 21 landsting formellt måste skriva på avtalet som förhandlats fram av ett landsting.
En annan möjlighet är att låta SKLs inköpscentral Kommentus sköta nationella upphandlingar. Ett sådant har slutits för läkemedel som behandlar Gauchers sjukdom. Resultatet blev en 15 procentig prissänkning jämfört med det pris som fanns i förmånen innan TLV plockade bort läkemedlet på grund av att priset inte ansågs kostnadseffektivt.
Vilka upphandlingar som inköpscentralen ska göra bestäms av de 21 landstingen. Näst på tur står barnvacciner, en upphandling som ska vara klar under hösten. Redan i sommar ska Kommentus också påbörja en upphandling med krav på förpackningar som inte är förväxlingsbara. Det standardiserade utseendet gäller ett antal cefalosporiner och elektrolyter.
– Just nu prövas lite olika sätt att sköta upphandlingarna, man kan till exempel, som när det gällde Hpv, låta ett landsting ta hand om det. Men genom att använda inköpscentralen som gör upphandlingen i eget namn gäller ramavtalet för alla landsting, säger Johan Assarsson, samordnare för Elis-projekten.
Den gemensamma prisdatabasen behövs som en grund för upphandlingar vare sig de sker nationellt, i kluster eller om ett landsting gör en egen, beskriver Johan Assarsson syftet.
Främst ska databasen sammanställa pristrender utifrån de upphandlingar som landstingen gör inom slutenvården. Den är i princip färdig ska enligt Johan Assarsson finnas i slutet av året 2013.
När det gäller prisdatabasen och erfarenheter av nationella upphandlingar beskriver Johan Assarsson det som att man bygger en kunskap om vad som fungerar och att det blir ett arbetssätt inom landstingen. Nästa år, 2014, tror han att projektfasen är över.
Hur landstingen ska förhålla sig till nya avancerade läkemedel utan pris ska Mikael Svenssons grupp ha en idé om i slutet av juni.
